Mitt I Livet...

Barfota i sanden...

Kategori: Filip

Filip tyckte det var en konstig känsla att ha fötterna i sanden, och precis som med allt annat så skulle han smaka på den också, haha...
Men visst är det en riktig härlig sommarbild??



Äntligen en egen gunga!!!

Kategori: Filip

Så här glad är Filip i sin gunga!!!
Det var ett riktigt sommarväder igår och vi använde SOLKRÄM för första gången!!!

Filip plaskar i handfatet!!

Kategori: Filip

Om man är trött piggnar man alltid till av lite vatten...
Filip hade en rolig och blöt stund ikväll efter maten!!!





På matchen igår...

Kategori: Filip

...som spelades i Nosaby, tyckte Filip det smakade gott med lite vatten på flaska!!!


Sen var det mysigt att gosa med moster...

Man ska prata med fingrarna i munnen...

Kategori: Filip

Varje gång jag pratar, eller det är kanske till att ta i, men iallafall ofta när jag håller Filip framför mig och pratar med honom, så stoppar han in sina fingrar i min mun och "känner" hur jag pratar och uttalar orden. Han sitter helt lugnt och stilla samtidigt som han studerar mig hela tiden. Jag ser hur hans pupiller blir större och minskar beroende på vad jag säger och hur jag säger det. Jag tror att bebisar/barn uppfattar ord som vi säger och försöker härma oss genom deras egna ljud. Det är lätt hänt att man "tror" sig höra att de säger ett riktigt ord ibland...

Som i morse.
Filip vaknade kl 05.30 och var pigg som en lärka.
Jag gick upp med honom en kvart senare efter vi suttit i sängen och gosat.
Konstigt nog var jag hungrig och gjorde två mackor.
Jag gjorde gröt till Filip och kallade på honom och sa:
"- Filip, kom så ska du få gröt! Kom så ska vi äta!"
Han kommer halvspringandes i sin gåstol, tittar på mig med sina härliga blåa ögon och säger vad jag tycker mig höra:
"- Etta...etta...!"

Vilken mamma skulle inte tycka sig höra att barnet just försökt sig på att säga "ÄTA"???

Likadant som i förmiddags när Hanna hade vaknat och satt i soffan o tittade på tv.
Jag går in i tvrummet med Filip på armen, pekar mot Hanna och frågar: "-Vem är det?"
Då hör man nåt i stil med:
"- Nna, nna...!"

Åter igen får jag för mig att han försöker säga "Hanna"...

Vem vet??? Han kanske kan säga "Ecklesiastitsminister" innan han fyllt två och pratar på så att man önskar att man tagit ut fingrarna lite tidigare!!!

 

Bvc-dags för Filip..

Kategori: Filip

  7 månader, 1 vecka.

Igår var vi på bvc och hans tillväxtkurva ser ut så här efter uppdateringen!!

Längd = 70,5 cm
Vikt = 10.240 g



Att äta själv gav mersmak...

Kategori: Filip

Filip blev helt till sig i förmiddags när han fick mellis, päron/mangopuré och ville såklart hjälpa till att äta själv. Så med en sked i handen och en skål med puré så såg Filip ut som en liten söt och kladdig kyckling!!!!!

"-Va... får jag verkligen äta själv idag igen???"



"Måste känna hur det känns med fingrarna först..."


"Mmm... det var ju gott det här!!"


"Missade visst munnen lite..."


"Nu har jag kommit på att det är lättare att få in maten i munnen om jag håller närmare på skeden..."


"Åh vad gott det är!!"


"Jag måste bara känna en gång till... det är sååå mjukt..."


"Hmmm... vad hände med fingrarna nu då???"


"Så här snyggt är det när jag är fääääädig!!!"


"Lite spill får mamma räkna med..."

Man måste ju få kladda lite också...

Kategori: Filip

"En skål... en sked... jag är hungrig... hmmm...."






"Nu ska vi se... hur gör man nu???"


"Nu ska jag bara få på lite gröt på skeden..."


"Så där ja... det gick ju bra..!




"Mmmm vad mumsigt och kladdigt..!"


"Lite till är där ser jag.."


"Slurrrrp... jag måste slicka av skeden... den blev ju full med gröt..!"


"Nästan ren nu... bara händerna kvar..."


"-Visst åt jag fint???"




Tänk att man kan ha så här kul vid frukosten!!!!!

  

Grattis älskling!!!

Kategori: Filip

                         DET ÄR JU 

           
            
                              IDAG...

                       SÅ DET ÄR JU DIN 
        


  

Filip eller Philip är ett mansnamn, av grekiska Philippos som betyder 'hästvän'. Den kvinnliga formen är Filippa.

Alternativ stavning: Fhilip, Filiph, Filipp, Fillip, Phelippe, Philip, Philipe, Philiph, Philipp, Phillip.
Stjärntecken: den som är född den här dagen har stjärntecknet Oxen.

Filip eller Philip är ett mansnamn av grekiskt ursprung, Philippos som betyder hästvän. Namnet har varit mycket populärt som dopnamn sedan 1980-talet. Sedan 1998 har det pendlat mellan första andra plats på topplistan. 31 december 2005 fanns det totalt 33 483 personer i Sverige med namnet, varav 22 561 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 1424 pojkar namnet, varav 1117 fick det som tilltalsnamn.

Namnsdag: 2 maj


Vilken veckodag har Filip namnsdag på:

1990 - Onsdag
1991 - Torsdag
1992 - Lördag
1993 - Söndag
1994 - Måndag
1995 - Tisdag
1996 - Torsdag
1997 - Fredag
1998 - Lördag
1999 - Söndag
2000 - Tisdag
2001 - Onsdag
2002 - Torsdag
2003 - Fredag
2004 - Söndag
2005 - Måndag
2006 - Tisdag
2007 - Onsdag
2008 - Fredag
2009 - Lördag
2010 - Söndag
2011 - Måndag
2012 - Onsdag
2013 - Torsdag
2014 - Fredag
2015 - Lördag
2016 - Måndag
2017 - Tisdag
2018 - Onsdag
2019 - Torsdag
2020 - Lördag
2021 - Söndag
2022 - Måndag
2023 - Tisdag
2024 - Torsdag
2025 - Fredag
2026 - Lördag
2027 - Söndag
2028 - Tisdag
2029 - Onsdag

 

Typiska egenskaper för en oxe är:

Viljestark, bestämd, ambitiös, envis.

Typiska egenskaper för elementet jord är:

Beslutsam, driftig, tålmodig.

I blickfånget...

Kategori: Filip

Här ligger Filip på golvet och jag busar lite med honom...






"Vad var det för nånting där borta?"




"-Nej nu vill jag inte vara med på kort längre...!!!




Ögonsten...

Kategori: Filip



Bvc-dags Med Filip

Kategori: Filip

6 månader, 1 vecka

Den 15:e april var vi på bvc med Filip och han skulle göra sin vanliga rutinkontroll av vikt, längd och huvudmått, en läkarundersökning och så skulle han få sin spruta han aldrig fick förra gången eftersom vaccinet var slut.
På en månad hade han gått upp 800 gram och väger nu vid 6 månaders ålder: 9540 g och är 69 cm lång. 

 

Undrar vad det var mamma blandade i min välling???

Kategori: Filip

Tycker jag ser lite suddigt...

Lyckan att kunna ta sig dit man (nästan) vill!!!

Kategori: Filip

Filip fem månader i gåstolen...
Nu kan han förflytta sig bakåt, åt sidorna, och framåt!

 

Bvc med Filip och "Du kom in först - alltså ska du träffa doktorn först, hur ont nån annan än har."

Kategori: Filip

I morse sa Hanna att hon hade jätteont i sitt vänstra öra och jag förstod att det var öroninflammation på G. Eftersom vi ändå skulle till bvc med Filip idag så passade vi på att säga till i kassan på vc att hon antagligen hade öroninflammation och att vi skulle ha ett recept på penicillin när vi kom dit. Först fick Filip vägas o mätas o allt det där vanliga.

5 månader, 1 vecka

Vikt = 8700g
Längd = 67 cm

Så han hade ökat med 450 g och blivit 3 cm längre på en månad.


Efter det var det dags för hans vaccinationer, men idag fick han bara en sort för den andra fanns inte på lager.
Jag frågade Christina om hur pass allvarliga sjukdomarna är egentligen om barnen inte fått vaccinet.
Hon sa att tex:
* DIFTERI
är en mycket svår svalgsjukdom där man kvävs sakta till döds och difteribakterierna i blodet avger ett gift som skadar flera andra organ i kroppen.
* STELKRAMP är en sjukdom som kan leda till andningsförlamning och det finns naturligt i naturen och den bakterien kan komma in i ett öppet sår.

Tur vi har vaccin!!!

Filip sa inte ett ljud när han fick sprutan.
Han hade fullt upp med att titta på mobilen med de snurrande kaninerna.
Christina sa att det var ju inte så konstigt att han var tyst, det var ju bara ren KÄRLEK i sprutan!!!


Sen skulle vi vänta i väntrummet när det var ÖPPEN MOTTAGNING.
Det var nog ett tiotal personer före oss och Hanna hade skitont och frågade när det var hennes tur.
Jag sa att alla de som satt här skulle gå in före oss, och det gillade hon inte.
Efter 45 minuter blev jag irriterad och frågade hur länge till vi skulle behöva vänta.
Hon hade ju för fan hur ont som helst och satt där inne i mitt knä o skakade av smärta.
De andra patienterna tyckte synd om henne o en av dom sa att hon kunde få gå in före henne.
Men se det gick inte för sig.
De skulle ta de som stod på tur i kön.
Hanna grät och höll för örat och frågade hela tiden när hon fick komma in till doktorn.
Andra satt där och åh-ade sig och tyckte synd om henne, sa att det är så hemskt när barn har ont...
Det lär tydligen inte alla tycka.
Speciellt inte de som sitter i receptionen!
Jag gick ut igen till henne när det gått tio minuter till o sa vad jag tyckte om deras jävla system om att "de ska ta de som står på tur". Vuxna kan uthärda en smärta på ett helt annat sätt än vad ett barn kan göra och är det då rättvist att en vuxen person som tex bara ska få halsen kollad, går före ett litet barn som har så fruktansvärt ont i sitt öra att hon skakar av smärta???
Vilket jävla påhitt.
Kan de inte visa lite empati och medkänsla när till och med andra patienter går ut och säger till att vi kan få gå före dom???
Respektlöst tycker jag.
Fy fan rent ut sagt.
  
1 timme och 15 minuter satt vi där i väntrummet innan vi ens blev inkallade.
Sen träffade vi en doktor.

Vårt samtal:
D: -Hej, hur är det med dig idag då?
H. -Jag har ont i detta örat!
D: -Jasså då får jag kolla lite om du är röd!
Jag: -Hon har öroninflammation så vi behöver ett recept på penicillin, ett på alvedon o Mollipect!
D: -Jaaa... hon är röd i detta örat, men inte i det andra, så jag skriver ut recept till er nu på en gång!

Han gick, och vi var klara på max en minut!!!!!!!!!
EN JÄKLA MINUT!!!!
ÄR DET KLOKT????

Stackars Hanna...
Och stackars alla andra barn som måste vänta så länge innan de väl kommer in.

Vi tog på oss ytterkläderna och gick till apoteket och hämtade ut allt utom alvedonen för det fanns inte den mängden som vi skulle ha, men som tur är har vi lite kvar hemma så det räcker iallafall tills i morgon.


Nu har Hanna precis somnat i vår säng.
Hon somnade i fåtöljen innan ikväll och sen när jag hörde att hon vaknade till gick jag in o kramade henne. Då kände jag hur varm hon var. Tempen stod på 38.1 och hon brukar ha runt 36.5 så hon hade feber som heter Duga.
Alvedonsupen svaldes utan problem, kissade och så gick hon in i vår säng och jag la mig intill och småpratade lite om hur hon kände sig och om vad jag skriver på bloggen. Jag sa att  jag skriver om vad som hände på bvc idag. Hanna sa att "om hon hade varit vuxen och sett ett barn vara ledset, så hade hon sagt att flickan kunde få gå före henne eftersom hon var ledsen. Hon tyckte de vuxna var taskiga idag som inte lät henne träffa en doktor som kunde gett henne recept på medicin så hon slapp ha ont så länge..."
Hon tänker så klokt min lilla prinsessa.


Det är nästan värt att skriva en insändare till K-bladet och skriva precis vad jag tycker o tänker, plus att vi kräver att de börjar göra som de gjorde förr - prioriterade barnen först så de slapp ha ont en längre tid!!!
På detta vis var det faktiskt bättre förr.

Bvc i morgon med vaccination...

Kategori: Filip


mars 2009 - 5 månader

DTP/polio/Hib
Den andra injektionen med vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Hib (Haemofilus influenzae typ b), samt pneumokockinfektion

Undrar om han kommer skrika???
Usch...
Hanna ska följa med o hålla honom i handen...
Hoppas han inte får feber av sprutorna.

För liten för att spela med pappa!

Kategori: Filip

Sitter själv i sin stol!!!

Kategori: Filip

Igår skulle vi äta mat och Filip sattes i sin babysitter precis som han brukar göra när vi äter. Men han blev lite kinkig och började smågnälla, så jag tog fram vår barnstol och Hanna hämtade stoldynan som var till den, plus att jag la i en extra filt som stöd. Han satt perfekt i den. Han blev tyst meddetsamma och ögonen lös av nyfikenhet och vi märkte att han tyckte det var spännande och kul att sitta med oss. Han sträckte fram händerna mot allting som stod på bordet. Efter ett tag fick han också äta vid bordet. Lite puré gjord på äpple, och det var tydligen godare att äta uppe vid bordet, för det gick åt en hel burk!!!

Visst ser han helnöjd ut, vår lille skatt!!!





Min lille prins!!!

Kategori: Filip

Filip

Att lära känna sitt barn...

Kategori: Filip

Filip har nog kommit in i "bara-mamma-som-duger-perioden" nu och allra mest på kvällarna när det börja närma sig läggdags. Det funkar inte för Fidde att han ska ge välling och försöka få honom till ro. Filip totalvägrar ta flaskan fast han är så trött, och när han skriker så känns det precis som att "åh...jag måste få ta honom" eller nåt, men samtidigt VILL jag ju försöka låta Fidde ge honom hans trygghet och närhet som han vill ge Filip. Men det verkar vara hopplöst nu. Man ser hur misslyckad Fidde känner sig när Filip tystnar hos mig efter en liten stund och tar flaskan nästan meddetsamma, och det är det som är så frustrerande för Fidde när han går ut från rummet...
   
Vi har börjat ge Filip MINIFOM som han får innan han äter och som ska minska ev luftbubblor. Vi tror i och med att han gallskriker så pass mycket, att han sväljer en massa luft, för han rapar hur mycket som helst. Men vi har lite svårt att tänka oss HUR han lyckas med det för nappflaskan är ju utformad till att minska på luftintaget, så bebisarna INTE ska svälja så mycket luft. Vi ska köpa en helt vanlig flaska o se om det hjälper. Kanske, kanske inte. De flaskorna vi har ska skickas tillbaka till företaget som tillverkat de och så ska de få höra ett o annat...

Egentligen kan det vara såååå mycket som spelar roll när en bebis skriker.
Nappen är äckligt utformad.
Vällingen är för kall.
Vällingen är för varm.
Bodyn sitter fel.
Magknip.
Tänder på G.
Övertrött.
Sovit för lite.
Nageltrång.
Sugbehovet efter nappen.
Vill ha kroppskontakt.
Hunger.

Listan kan göras hur lång som helst, men det gäller att man försöker med allt - för de slutar ju inte förrän man löst mysteriet. För det är verkligen ett mysterium när man inte alltid förstår vad som är fel och ingenting hjälper. Man känner sig hjälplös ibland och vill bara ha en "bebistolk" för att hjälpa till. Ett mammahjärta vill inte att sin bebis ska skrika och vara ledset, men det måste de få vara så man vet att något inte stämmer. Men efter ett tag när man lärt känna barnet, så på nåt sätt "utbildas" man till en slags tolk åt sitt barn och förstår oftast vad som är fel och kan lösa problemet snabbt o lätt, och det är en utomordentlig viktig uppgift som mamma - att lära känna och förstå sitt barn!!!