Har precis kommit hem från mvc där jag fick veta att jag hade ingen äggvita i urinen mer, så det var skönt. Sen tog jag stick i fingret med en ny stickmojjäng som inte kändes alls. Då MENAR jag verkligen att det inte kändes!!!! Jag som HATAR sprutor och har sån fobi kan verkligen intyga att jag blev riktigt förvånad...
Provet visade bra värde och likaså blodtrycket.
När jag var så nöjd med alla bra och positiva saker så kommer det in en annan person som berättade en sak för min barnmorska utanför rummet och då blev man lite orolig om det var om mig eller inte. Sen kom bm in igen och sa att tyvärr måste hon ta några blodprover till för att på labbet hade dom tydligen gjort av med min blodgruppering men istället upptäckt att mitt blod hade börjat få ökad nivå av antikroppar. Hon sa att det var inte så bra om de antikropparna kommer i kontakt med bebisens blod, men hon kunde inte säga vad som kunde hända med varken mig eller med bebisen om det nu skulle bli värre. Jag ska ta prover var 4:e vecka - (tack så jävla mycket för min rädsla) för att hålla koll på blodet.
Snacka om att bli mer orolig nu???
Jäkla skit också...
  
Innan jag gick ut från rummet sa jag att hon skulle ringa till någon som vet vad som kan hända om det hon berättade för mig, för jag vill ju självklart veta om det är farligt eller inte. Det är inte bara till att acceptera och inte bry sig för det handlar ju om mitt och bebisens liv.
Hon trodde att eftersom jag fick blodtransfusion (9 påsar) vid uttagningen av moderkakan när Hanna föddes, så hoppas hon inte, men tror att det kan ha blivit fel i nån av påsarna så jag fått fel blodgrupp... Typ om jag har A+ så har jag fått A- och det kunde göra så stor skillnad nu. Det ska väl inte kunna hända tycker man???

Så det blev till att lägga sig på sängen och invänta blodprovstagningen i nervöst tillstånd.
Jag erkänner att jag HATAR känslan när nålen tränger genom huden och mina ådror fryser till is.
Tre rör tog hon och jag kände hur hjärtat slog snabbare hela tiden.
Kände bebisens buffar och då kändes det lite lugnare...
Sen fick vi lyssna på bebisens hjärtljud och hemma undrade jag om vi kunde göra det idag och skulle vi få det så hade jag gissat på att det slog 146 slag / minut. Hon sa att det slog 147 slag / minut!!!!!
Inte dåligt gissat...