Födelsedagsgrisen sov när vi kom, så Hanna ville sparka fotboll och spela boule med Anitha en stund innan Fidde tog över. När vi satt oss i lusthuset och pratat lite så kom Hanna rusandes in och sa:
"- Handlar om en död fågel... handlar om en död fågel!"
Vi fattade inte vad hon menade så jag o Anitha följde efter henne.
Hon sa att det ligger en död fågel där, och pekade ner på marken.
Det såg först ut som en minivråk eller nån annan jaktunge, men den var röd på huvudet.
Jag tog en pinne och vände på den och då såg vi att det var en Gröngöling.


Tusse lille... vad den hade varit söt levandes...
Det fanns ett litet hål i sidan på magen på den så döden hade kommit med ett skott!!!
Födelsedagsgrisen kom ut och frågade hur det stod till.
Hanna rusade fram o sa att det fanns en död fågel.
Rune kom med förslaget att dom två skulle begrava den.
Hanna blev eld o lågor och sa vad som behövdes.
De gick in i garaget och när de kom ut igen, hade Hanna Anithas gummistövlar och en stor spade i handen. Det såg så gulligt ut med de alldeles för stora stövlarna och den alldeles för stora spaden till henne, ha ha...
De gick bort till plätten där det bara fanns jord och Hanna grävde en djup håla.
Rune frågade henne om han skulle ta över och hjälpa henne för det lät rätt tungt.
Då sa hon ansträngt:
"-Ooooh vad jag kan!!!"
Så tog hon ett djupare spadtag och la försiktigt upp jorden så det bildade en hög.
När hålan var tillräckligt djup gick dom bort till fågeln.
Hanna föste upp den på spaden genom att rulla upp den.
Sen på väg mot hålet sa hon till Rune:
"- Jag måste akta så jag inte tappar den, för då kan den få hjärnskakning!"
 
Hon la i hackspetten i hålet och la över jorden tills det bildade en kupa.
Sen sa Rune att de måste göra ett kors, så de försvann in i garaget igen.
När de var klara höll Hanna det fina pinnkorset i handen och satte ner det i jordhögen.
Hon sa till Rune att han fick gå in och sätta sig för hon skule sjunga en sång för den.
Vi hörde att hon sjöng "När trollmor har lagt de elva små trollen..."
När hon sjungit klart förklarade hon att nu sover hackspetten gott.

Undrar om hon kommer ihåg detta varje gång vi träffas och ska se efer om den ligger kvar???
I hope not.