...att fråga och diskutera saker med fröknarna som jag tycker är fel.
Många gör det, men inte jag.
Jag har lärt mig att stå för vad jag tycker.
Det står inte i pannan precis vad jag tycker om eller inte tycker om...
Efter samtalet till dagis om firandet i tisdags för alla utom 3-timmarsbarnen, fick jag en riktig URSÄKT i morse från en fröken. Hon sa att det var en ordentlig miss av de att inte tänka på att inte alla fick tillgång av firandet och att jag skulle ta upp det på föräldrarmötet nästa gång. Det tänker jag absolut göra - men hur tänkte hon där?? Blir det inte lite PINSAMT för fröknarna när jag berättar en sån här sak???
Det är väl upp till dom att berätta för föräldrarna till barnen som ska ta med och bjuda på nåt, att säga till dom att det blir BARA pinnglass och att det gäller för ALLA!!!
Hur kompetenta är fröknarna när de dessutom skyller på att det var sååå mycket med lärarkandidaterna just den dagen så att de inte hade en enda tanke på att flickan ville bjuda på glassen på eftermiddagen till endast några stycken? För det andra så hade inte flickans mamma tagit med sig laktosfri glass till ett barn som behövde det, utan då fick fröken hämta en sån ute i köket!!!
Jag fattar ingenting...
Det är ju meningen att man tar med glass eller vad det nu ska bjudas på, så att ALLA - med eller utan allergi kan äta det??? Det ska väl inte hämtas i köket heller eller finnas i reserv?
Grrrrrrrr.
Vad fan tänker folk med?
Jag är jävligt irriterad på hur det går till på Hannas dagis.
Ibland verkar det som att man själv har mer vett i skallen, än vad de som jobbar där har...
Sorgligt men sant.
Det blev en stund hemma hos syrran efter jag o Filip lämnat Hanna på dagis och jag berättade om allt som hänt på dagis och sa att vi kommer INTE SÄTTA FILIP PÅ BOSTÄLLET!!!! Det finns inte en chans att han ska placeras där. Nu drar jag inte alla fröknar över en kam, men jag vill kunna känna den där speciella tilliten till fröknarna meddetsamma jag kommer in genom dörrarna till den platsen mitt barn ska lämnas och känna att jag kan lämna mitt barn här i trygga händer, och det kan jag inte känna nu. Jag vill att både jag och mitt barn ska bli bemött i hallen på morgonen och inte behöva titta in och undra "finns det nån fröken här idag?" Det ska vara ALLTID och inte bara då och då. Det tycker jag tillhör vett och etikett att fröknarna kommer ut och hälsar eller säger "godmorgon" till barnet som lämnas så det känner sig välkommet...
Mitt barn är mitt ansvar!
* Hemma är det mitt ansvar att se till så att Hanna mår bra, klär sig så hon inte fryser eller svettas, äter mat så hon inte är hungrig m.m.
* På dagis är det fröknarna som har ansvar för barnen så länge de är där.
Då vill jag veta att de ser till så att Hanna har på sig sin jacka, mössa och vantar om det är kallt ute och då ska det inte spela nån roll om HON INTE VILL ha det på sig, för en femåring kan och ska inte bestämma sånt själv.
* Fröknarna ska se till att barnen äter ordentligt till frukost och till lunch så de orkar med alla timmar de är på dagis.
* De ska kunna redogöra för varandra om hur mycket eller VAD varje enskilt barn har ätit. Om en fröken slutar tidigare så kan den meddela en annan innan. Det är ju oftast DET som man frågar efter vid hämtningen.
"- Hur har det varit idag? Vad har NN ätit?"
* Fröknarna ska kunna ha uppsikt över alla barn som leker - var de än vill leka nånstans.
Usch det känns som att jag skulle kunna rabbla upp en hel lista på mina åsikter...
Jag vet inte om det bara är jag som är så jäkla pessimistisk och låter så otacksam, men jag uttalar bara mig som JAG hade gjort om jag hade jobbat med barn på dagis eller förskola som det egentligen heter.
Fröknarna lär väl spy galla på mig om jag tar upp allt detta på nästa föräldrarmöte...
Men jag KAN INTE HÅLLA KÄFTEN OM SÅNT HÄR och speciellt inte när det gäller mitt eget barn.
Så de lär ju få höra ett och annat...
♥ HANNA...♥
Vår förstfödda dotter...
Du är 5½ år...
Du är så fantastiskt smart...
Du vet vad du vill...
Du säger saker som gör att vi får oss ett gott skratt minst en gång varje dag.
Du kan reta gallfeber på mamma o pappa ibland...
Du är äntligen en storasyster...
Du kan vara taskig...
Du är en hjälpsam dotter...
Du är envis...
Du är en duktig storasyster åt Filip...
Du kan mycket...
Du är vacker...
Du gnäller ofta...
Du vill alltid ha nåt att göra...
Du tycker om gymnastik...
Du har börjat spela fotboll...
Du ska bli storasyster igen...
Du är vår älskade dotter!!!
♥ FILIP ♥
 Du är vår första son... Du är snart 7 månader... Du är oftast eller alltid glad... Du är nyfiken... Du sover gott i din vita spjälsäng... Du gillar att busa med Hanna... Du är kittlig... Du älskar mat... Du ger oss mycket skratt varje dag... Du är så söt... Du ska bli storebror... Du har verkligen hjälpt en viktig person i mitt liv genom att bara finnas till... Du är vår älskade son!!! |
Kan man kalla det för "diskriminering" eller ska man säga nåt annat?
I går när jag hade hämtat Hanna satt vi och spelade ett spel och då sa hon till mig att barnen på dagis skulle få glass till mellanmål idag för att det var en flicka som har fyllt år och hon skulle bjuda på glass.
Jag frågade om hon inte hade bjudit på det på förmiddagen när Hanna också var där, men flickan skulle bjuda på det på eftermiddagen till mellis.
Hanna såg besviken ut och det kunde jag förstå.
Jag ringde dagis och sa till en fröken det Hanna nyss berättat för mig och frågade om det var sant att inte tre timmars barnen också fick glass.
Tyst i luren...
Sen sa hon:
"- Ehhh... jaaa det stämmer nog... hon skulle bjuda på glass i tallrik... och det ska vi ha till mellis!"
Jag sa att jag tyckte det var taskigt mot alla de tre-timmarsbarnen som inte fick fira flickan och inte heller äta glass, det är ju nästan lite diskriminering mot de barnen, och jag skäms inte för att ringa och fråga om en sån sak.
"- Då kan ju Hanna bara köpa glass till de som är där tre timmar och inte bjuda de andra!!" (fast jag skulle aldrig kunna göra det, men bara för principen skull)
"-Nej...ja det var ju faktiskt lite dumt, det har jag inte ens tänkt på!" fick jag till svar.
Vad gör man??
Är det inte meningen att man firar alla barn på fm så att ALLA barnen kan få vara med och fira??
Jag blev bara så irriterad...
I morse när vi stod i hallen och höll på att klä på oss till dagis, frågade Hanna om jag kunde ta en mössa till henne. Jag drog ut hennes låda och tog den jag såg först som var en rosa med Malmöloggan på.
Då tittar hon på mössan och säger:
"- Inte DEN mössan mamma!"
"- Varför inte det då?"
"- Då kan dom ju tro att jag hejar på Malmö!!!"
Idag när jag, Hanna o Filip var på Ica, frågade Hanna en anställd som vanligt om Stefan jobbade idag.
Jag hörde inte vad hon sa för jag var inte i närheten, men hade för mig att han var ledig på tisdagar. Hanna kom tillbaka till mig och jag frågade vad kvinnan sagt?
"- Hon sa att Stefan jobbar inte idag för han gick på toaletten och sitter och skiter just nu!"
Tror inte hon sa riktigt så till Hanna precis, hahaha!!!
Först tänkte jag att jag skulle låsa min blogg igen, men sen tänkte jag att det blir jäkla hattande fram o tillbaka med lösenord och användarnamn, så jag behåller den öppen!!!
Så nu kan jag börja visa alla mina "hemliga" och sparade inlägg!!!
Varsågoda!
Idag var Fidde ledig hela dagen för vi skulle till Lund och kolla blodflödet i barnets navelsträng och i ett blodkärl på en millimeter i huvudet, i moderkakan och på båda sidorna av livmodern. Jag låg på sängen undertiden Ann Thuring gjorde ultraljudet. Ibland sa hon till mig att jag skulle hålla andan, för då hade hon hittat det minimala kärlet på bebisens huvud och skulle kolla hur fort blodet pulserade. Men det var inte ofta det lyckades, för hon låg inte stilla där inne i magen. (Kan kanske bero på att jag drack en mun Fanta i bilen innan vi kom fram..) Det var till och med så pass mycket action att jag kände henne snurra rundor!!!
När det var klart gjorde Ann en extra koll om hon också såg att det är en flicka, och det konstaterade hon. Sen fick vi prata med en läkare om våra frågor på det här med Titer, immunisering, orsaken till det, vad som händer m.m.m.m.....
Han sa:
* Jag fick antagligen den här immuniseringen vid blodtransfusionen jag fick på OP när Hanna fötts och moderkakan skulle tas ut. Jag fick inte fel blodgrupp för det kan man inte ta fel på, men i varje blodgrupp finns andra slags antikroppar tex KELL - antingen positiv eller negativ. Och detta testas inte om det finns Kell i det blod man får vid en transfusion.
Nu är det så bra att både jag och Fidde är KELL negativa, Filip är det och antagligen är även Hanna också det även om hon inte är testad för det, så bebisen är naturligtvis också negativ för det går inte att bli positiv om båda föräldrarna är det!!!
* Att mina värden på Titerna ökar för varje gång - är mindre viktigt. Det är mycket viktigare att göra en sån här flödesmätning där man ser på skärmen hur bebisen mår direkt, istället för på mitt blod.
Egentligen är det ganska onödigt att jag ska ta blodprover var tredje vecka eftersom jag ska till Lund varannan vecka nu istället och göra denna mätningen som är säkrare, men han sa att det är lika bra att fortsätta följa mina värden och se hur/om de fortsätter öka eller inte.
* Varje gång jag blir gravid - kommer mina Titervärden att stiga och de kan stiga hur mycket som helst utan att jag behöver oroa mig.
* Skulle det nu vara så att de ser på skärmen en gång att bebisen inte får tillräckligt med blod och syre som den behöver, så görs det en blodtransfusion genom magen på mig, direkt in genom navelsträngen efter vecka 21.
* Han tyckte inte att vi behövde oroa oss eftersom allting var bra med Filip när han föddes.
Nu när vi har varit i Lund så tycker inte jag att jag känner lika orolig längre, för på ett sätt så finns det den där "magiska känslan " över att vi har fått det kollat i Lund som är mycket mer inriktade och specialiserade på just såna här konstigheter som med mitt blod.
Jag låg i soffan och pratade med mamma i telefonen när jag plötsligt kände TVÅ BUFFAR I MAGEN!!!!
Jag kände igen känslan direkt och sa till mamma:
"- Åhhh... nu kände jag när hon rörde sig!!!
Jag vet inte vilken den rätta veckan jag är i, för kollar jag på datorn är jag i v 19 men går jag efter vad ultraljudet visade senast så är jag i v 18 så det är lite ovisst.
När jag väntade Hanna så kände jag henne i vecka 15, Filip i vecka 16 och så nu denna i 18...
Egentligen skulle det ju kunna vara tvärtom när man vet hur det känns vid första buffen men jag tror att det beror på det som de sa på ul att moderkakan ligger långt fram och kan göra så att man har svårare för att känna det. Vissa känner ännu senare och andra känner ingenting (nästan).
- Du är i vecka 19.
- Du har gått 18 fulla veckor och 4 fulla dagar (v18+4)
- Du är i 4:e kalendermånaden.
- Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
- Du är i trimester två.
- Beräknat förlossningsdatum Tis 21 sep 2010.
- Du har 149 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 19
Kroppen:
* Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten.
* Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma.
* Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.
* Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn.
* Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott.
* Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen.
* Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare.
* Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.
* Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil.
* Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten.
* Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren.
* Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.
Fostret:
* Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna.
* Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen.
* Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck.
* Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen.
* Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.
Christel Åkerman ringde igår och sa att mina titervärden i blodet hade ökat ytterligare en gång och ligger nu på 1/64... Labbet i Lund tyckte att jag skulle åka dit redan på måndag (fredag idag) för att göra flödesmätningen i navelsträngen redan nu på måndag. Lika bra att göra det så fort som möjligt. Det som är konstigt är att läkaren eller ingen annan vet vad det beror på att mina värden stiger för varje gång.
Titer = Den utspädning av ett prov som fortfarande ger upphov till en tydligt positiv antigen-antikroppsreaktion. Används vid graviditetsimmuniseringar som ett mått på mängden antikroppar och för att bedöma risken för MHN hos fostret.
MHN = K-vitamin är viktigt för att blodet ska kunna levra sig normalt. Ett litet antal bebisar (ungefär 1 av 10.000) som inte får K-vitaminprofylax får blödningar orsakade av K-vitaminbrist, Morbus hemorrhagicum neonatorum eller MHN. De kan få näsblödningar, blödningar från munnen, eller invärtes blödningar vilket kan vara livshotande.
Taget från www.growingpeople.se
Andra övervakningsmetoder går ut på att försöka fastställa mängden anti D-antikroppar som cirkulerar i mammans blod och därmed graden av transport via moderkakan till fostret. Mätning av antikroppstitern är den klassiska metoden, man mäter då mängden antikroppar i spädningssteg där skillnad på ett steg innebär en fördubbling av antikroppsmängden. Metoden är osäker och kan inte ensam förutse fostrets tillstånd. Genom upprepad provtagning får man dock en uppfattning av immuniseringens utveckling.
Vid stigande titrar kan man som komplement bestämma antikroppskoncentrationen i mammans blod. Denna metod talar bättre om hur fostret mår.
När fostrets röda blodkroppar förstörs sker en ökad produktion av det skadliga ämnet bilirubin som utsöndras via dess urin ut i fostervattnet. Man kan mäta koncentrationen via ett fostervattenprov och med hjälp av denna få en ganska god uppfattning av risken för fostret. Upprepade prov kan också ge en uppfattning av i vilken takt utvecklingen av tillståndet sker. Oftast kan man då förlösa i tid innan barnet blir allvarligt sjukt.
Enda sättet att bestämma hur allvarlig blodbrist fostret har är att mäta hemoglobin (Hb)-koncentrationen i dess blod. Det kan man göra genom att ta blod från navelsträngen (cordocentes). Tyvärr har denna annars suveräna metod också nackdelar och risker. Risken är blödning i samband med ingreppet som kan ge övergång av röda blodkroppar från fostret till mamman och därmed förvärra immuniseringen ytterligare. Cordocentes används därför bara i svåra fall då diagnostik och behandling görs samtidigt.
Lite orolig är man allt...
Idag var vi på ultraljud för att kolla vilken vecka Camilla fick fram att jag var i, och det blev 17+1.
Hon mätte bebisens huvud, lårben, hjärtats fyra kamrar, de två klaffarna, överläppen om det fanns risk för gomspalt men det gjorde det inte, magen, ryggraden, fötterna och så fick vi veta om det var en POJKE eller FLICKA!!!!
Denna gången ville vi faktiskt veta det.
Hon var RÄTT säker på vad hon såg!!!
Vi fick några bilder med oss hem utan kostnad.
Men alla bilder på bebisen ska inte visas förrän vi berättat om vårt lilla mirakel i min mage och det lär ju bli inom det snaraste, eftersom det går snart inte att försöka dölja det längre...
Ansiktet med en liten hand...
Arm, mage och ansikte i profil...
Handen uppe vid munnen, kanske suger på tummen?
En FLICKA!!!!!
Idag var jag, Fidde och Filip på sjukhuset för att prata med läkaren Christel Åkerman som vi hade undertiden jag väntade Filip. Vi pratade om bla mina blodvärden som de fortfarande ska hålla koll på var tredje vecka genom ett blodprov. När jag väntade Filip togs blodprover, och första gången på värdena var mina antikroppar Kell 1/4, sen steg dom till 1/8 och till förlossningen hade de dubblats till 1/16 och då ville de sätta igång mig för att inte riskera att nåt skulle hända med Filips blod eller nåt.
Denna gången låg mina Titervärden på 1/32 och de vet inte varför de har höjts så pass mycket.
Det skulle kunna bero på att jag blev gravid så snabbt och att de gamla värdena inte hann sjunka tillräckligt.
Vi frågade vad som kunde hända om de steg alltför mycket och då sa hon att i värsta fall görs en blodtransfusion på bebisen genom moderkakan, precis som ett fostervattensprov. Men än så länge ligger det inte i riskzonen på alltför förhöjt värde så vi hoppas att det inte stiger.
Skrivet från FamiljeLiv
"När Familjelivsmedlemmen Lydia väntade sitt första barn, Wilgot, visade ett blodprov att hon tillhörde blodgrupp Rh-negativ. Hon fick höra att det inte var något fara och funderade inte så mycket på det. För de flesta Rh-negativa gravida kvinnor uppstår inga problem, men det kan bli så att mammans kropp bildar antikroppar som gör att det kan uppstå blodbrist hos fostret. I värsta fall kan man tvingas göra en blodtransfusion på fostret i magen.
Lydias graviditet gick bra och efter förlossningen fick hon en spruta med ett så kallat immunoglobin som skulle skydda henne från att bilda antikroppar vid en framtida förlossning. Trots sprutan med vaccination uppstod komplikationer när Lydia något år senare blev gravid med Svea, vilket är väldigt ovanligt.
- Överläkaren sa att det hände ett par gånger varje år, men någon mer förklaring fick jag inte, säger Lydia.
Blodprov visade att Lydia hade börjat bilda antikroppar och medan graviditeten fortskred så steg antikropparna. Lydia blev tvungen att lämna blodprov varannan vecka.
- Då blev jag orolig, så jag sökte på Familjeliv och hittade fler i samma situation. Det var jätteskönt att hitta andra att prata med, säger Lydia.
När Lydia var i vecka 31 hade antikropparna stigit så mycket att läkaren ville göra ett flödesultraljud för att kontrollera om det påverkade fostret.
Flödesultraljudet visade att barnet inte var påverkat - ännu - men Lydia blev tvungen att åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala en gång i veckan för kontroller. Vid varje besök skulle hon ha med sig en packad väska, ifall hon skulle bli igångsatt. I vecka 35 visade flödesultraljudet att det var risk för blodbrist hos fostret och några dagar senare blev Lydia igångsatt. Då hade hon fått reda på att Svea skulle bli tvungen att byta blod efter förlossningen.
- Hur skulle det bli när hon kom ut, skulle jag få hålla henne eller skulle de ta henne direkt?
Förlossningen gick bra och efter att barnmorskan tagit ett prov från Sveas navelsträng fick hon komma till sina föräldrar. Först ett dygn senare var det dags för Sveas blodbyte.
- De la henne på en bädd och gick in med nålar genom navelsträngen för att byta blod. Det tog två timmar. De hade förklarat att det inte var farligt, så vi kände oss trygga, men det syntes efteråt att hon var påverkad, säger Lydia.
Blodbytet gick problemfritt och idag är Svea en glad liten tjej. Hon fick gå på extra kontroller de första månaderna, men räknas nu som frisk. Däremot är risken stor att det blir komplikationer om Lydia blir gravid igen. Det kan till och med handla om att man måste göra en blodtransfusion på fostret i magen."
Fiddes blodgrupp hade också ett viktigt avgörande om han var Kell negativ eller positiv.
Jag har A+ och Kell negativ och Fidde som fått sitt kollat nu, är 0+ och också Kell negativ.
Men hade nu Fidde varit Kell positiv, så hade det inte varit bra för bebisen för då skulle bebisen automatiskt blivit positiv den med, och därmed fått göra en blodtransfusion innan födseln - genom min mage...
Invecklat eller vad?
Tur att de själva har koll på det...
Nu är jag i vecka 16+3 enligt deras UL och när jag är i vecka 20-24 ska jag göra ett blodflödesprov som görs i Lund, för de har gjort såna prover fler gånger där och är mer säkra på vad de ser, än vad de är här på CSK. Det är ett vanligt ultraljud där man ser blodflödet i navelsträngen och om det är normalt eller inte. "Vid eventuellt anemi så ökar hjärtminutvolymen, och blodets viskositet minskar. Dessa två faktorer leder till att blodets flödeshastighet ökar" och det är det som de ska kolla så att det inte gör...
Ett sånt prov gjorde de när jag väntade Filip med, så jag vet hur det funkar!!!
(Jag sökte på "Immunisering vid graviditet" på AltaVista för att se om det stod nåt mer om "mitt fall" och jag hittade bla denna sida där man kan läsa om det.)
Christel gjorde ett UL på mig för att se om det fortfarande låg nåt litet knyte i magen med ett hjärta som tickade - och det gjorde det.
Jippie!!!
Har haft riktigt ont i nedre delen av magen ett par dagar nu och har inte kunnat äta så mycket, till följd av lite "ränneskita" - konstigt nog, men för att vara på den säkra sidan så ville vi att hon skulle kolla ändå. Jag har inte känt nåt svepa till där inne heller än, så lite orolig var man allt!!!
Vi bestämde även att jag ska inte gå tiden ut denna gången heller, utan jag ska bli igångsatt tidigare och det tycker jag var bra. Hon sa att om jag hade gått fullt ut med Filip så hade han säkerligen vägt runt 5 kilo han med, så det var tur att jag blev igångsatt så han kom ut tre veckor tidigare!!!
Idag hade jag fått en tid för att göra ett NUPP-ultraljud.
Camilla som kallade in mig, sa på en gång att hon tyckte sig känna igen mig.
Jag sa att det är mycket möjligt, jag fick en son i oktober och då träffade jag en hel del.
Hon såg att det var ett foster och jag är i vecka 12+3 enligt ulmätningen av huvudets storlek, men resten tyckte hon såg ut att vara storleksmässigt räknat till några dagar framåt, kanske 12+6/13+0. Vi skulle se närmare på det i v 18 på det ord UL.
Spalten i nacken ska inte vara över 3 mm (risk för Downs Symdrome) och det låg på 1,3 mm så det såg bra ut.
Hjärtat slog med fina slag och hon berättade precis det hon såg så att jag förstod vad jag tittade på.
De hade fått en ny UL-maskin med mer finesser som ställde in skärpan till det bättre, så det var mycket klarare och skarpare tvbild nu, än det var innan.
Jag fick två fina och stora bilder på bebisen med mig hem som snart ska sättas upp på kylen...
I söndags den 18/4 körde vi till mamma o pappa för att Hanna skulle få berätta att Filip ska bli STOREBROR!!!
Vi satt inne i deras tv-rum när Hanna sa:
"- Filip ska bli storebror!!!"
Mamma o pappa blev jättepaffa såklart och väldigt glada för vår skull.
Sen sa de att de trodde faktiskt att vi skulle skaffa ett barn till - men inte sååå fort.
Fidde hade ju sagt nåt om när vi hade flyttat in i huset att han skulle kunna tänka sig ett barn till, men då sa jag att han får iallafall vänta lite grann tills barnet i magen (Filip) är född!!!
Efter vi varit hos dom, körde vi till syrran dels för att se på deras kattbebisar - och för att berätta om vår bebis.
Jossa blev nog paff hon med och började skratta men tyckte nog samtidigt att det var kul.
Vi sa att vi vet att det blir en flicka denna gången, och jag kan inte låta bli att känna lite vemod för den sakens skull.
Men på ett sätt känns det bra att det blev en flicka nu och inte när jag väntade Filip.
Syrran fick nog väldigt mycket stöd och hjälp från oss eftersom Filip blev just Filip, och nu när vår tredje bebis blir en flicka, hoppas jag att hon/hela familjen kan känna lite hjälp eller stöd där med.
Jag tror att Jossa är riktigt glad för vår skull, för hon har redan frågat om vi vill att hon ska vara med på förlossningen!!!!
Det trodde inte jag att hon skulle fråga så här tidigt...
Men självklart blev jag superglad och sa att hon får absolut bestämma det själv denna gången också.
Fast hon vet innerst inne vad vi vill, hihi!!!!!
INSKRIVNING PÅ MVC FÖR TREDJE GÅNGEN!!!!!
Så var det dags för att skriva in mig på mvc igen.
Jo, det är faktiskt sant!
Jag är i vecka 12+5 idag...
Shit... det känns lite konstigt att jag är gravid - igen.
Det gick verkligen undan.
Jag och Fidde snackade om att kanske skaffa ett barn till när vi flyttade in i huset i fjol somras.
Om Filips förlossning skulle gå bra och om vi kände för det.
Vi ville ha ett barn till efter Filip, men det skulle inte väntas några år till utan det fick bli till nästa år eller nåt såifall.
Jag har bestämt att efter jag fyllt 35 vill jag inte bli gravid igen.
Fast vi trodde ju aldrig att det skulle hända på första "provsmaket" så där efter förlossningen.
Men så ligger det till iallafall.
Så om allting går vägen denna gången med, blir Hanna storasyster igen och Filip blir storebror - i september nångång!!!
Men nu är det inte hon själv som ska spela.
Hon följde med syrran o familj för att titta när Elias spelar i Lilla GärdsCupen!
HEJA ELIAS!!!!!
Stefan cyklade hit i fm för de behövde låna vår bil.
Vad gör man inte för sin familj!!!
Filip har sovit 15 minuter nu och förhoppningsvis sover han 45 min till.
Sen sover han förmodligen inte efter lunchen utan blir trött vid 16-tiden.
Fidde spelar hockey och ska snart ut och sätta i vår torkvinda i ett smalare rör.
Det andra hade för stort hål så att torkvindan var inte stabil.
Jag ska dammsuga, tvätta golven och byta lakan i Hannas säng.
Egentligen hade jag tänkt städa bilen också för den är ganska mögig - men vi har ingen bil just nu...
Jag o Hanna hade hjälpts åt igårkväll att göra chokladpudding.
Vi hällde upp den i tre skålar och ställde in i kylen.
Hon kollade på film där uppe, gick ner och åt chips med dippa och drack lite.
Sen var hon så trött och ville borsta tänderna.
Plötsligt kom hon på mitt i tandborstningen:
"- MEN CHOKLADPUDDINGEN???
Den får hon idag istället....
Nu vaknade Filip, glad som en lärka och jollrar inne i sängen så nu ska jag gå och ta upp min lille prins!!!
Första ordet ska det stå "Tandfen" men hon glömde N och D, då skrev hon om det lite längre ner...
Det enda jag sa när det var två likadana bokstäver efter varandra var:
"- Men istället för ett ska det vara...?"
Då sa hon antingen två N, två B, två I... eller vad det nu skulle vara.
Det enda namnet hon stavade fel till var RASMUS, men visst är hon duktig!!!!
Lilla vän som finns i mina tankar...
Om du ändå vore här i Tollarp hos din familj...
Dagarna går och blir till år..
Saknaden efter Dig kommer alltid finnas...
Det spelar ingen roll om Du är 2, 38 eller 64...
Du kommer alltid vara min älskade systerdotter...
Detta året är speciellt ska Du veta...
Jag kommer tänka på Dig extra mycket den dagen...
Kram från Din moster!!
----------------------------------------------
Ewa - liv
Jennie - smeknamn för Jane
Margaretha - pärla
-------------------------------------------------------
Bengt - den välsignade
Inge - den av guden Ing skyddade
Fredrik - fredsfurste
-------------------------------------------------------
Ida - den verksamma
Hanna - benådad
Louise - fransk kvinnoform av Louis
-------------------------------------------------------
Aston - ? (efter laget Aston Villa)
Filip - hästvän
Gabriel - guds kämpe
-------------------------------------------------------
Ewa - liv
Agneta - latinsk variant av Agnes
Elisabeth - gud är fullkomlig
--------------------------------------------------------
Alf - nordiskt namn
Eddie - från engelska namnen Edvard och Edvin
Stefan - segerkrönt
--------------------------------------------------------
Emma - den höga
Marie - fransk form av Maria
Josefine - fransk form av Josefina
--------------------------------------------------------
Jon - nordisk kortnamn för Johan och Johannes
Stefan - segerkrönt
Daniel - gud är min domare
--------------------------------------------------------
Robin - engelsk form av Robert
Emil - nordiskt ursprung
Eric - ensam härskare
--------------------------------------------------------
Jon - nordiskt kortnamn för Johan och Johannes
Mellor - ? (efter en spelare i Liverpool)
Elias - min gud är Jahve
--------------------------------------------------------
Signe - ny seger
Frida - den älskade
Emma - den höga
--------------------------------------------------------
Leo - lejon
Torres - ? (efter en spelare i Liverpool)
--------------------------------------------------------
Patrik - förnäm, adelsman
Maria - bibliskt namn
---------------------------------------------------------
Rita - italiensk form av Margherita och Margareta
Robert - ärorik
Olivia - olivträd
Rasmus - älskvärd
---------------------------------------------------------
Jonas - duva
Sabina - sabinsk kvinna
Lovisa - svensk form av Louise
Anton - den ovärderlige
---------------------------------------------------------
Igår beställde vi en sandlåda som vi ska ha på gaveln där Hanna brukar leka med sand. Den är 2 x 3 meter och är nog så pass stor att det får plats några barn i den. Alltid roligare att leka fler än ensam...
Men vi måste först gräva eller på nåt annat sätt försöka få upp de 4 cementpelarna som är i vägen, och det lär inte bli lätt. De väger mååååånga kilo...
Aj, aj stackars ryggen...
Hanna älskar att göra "kladdig chokladkaka" och andra sorters sandkakor och det ser verkligen härligt ut när hon kommer in med nerkladdiga och nästintill svarta händer. Igår på dagis hade hon och Olivia letat efter Pyttor (små vit/rosa blommor) för de skulle ha de till att dekorera deras kaka som de hade i en hålform!!!
Ikväll ska Fidde hämta vårt nya bord.
Det är inte sprillans nytt för det är en på Fiddes jobb som sålde det, men för oss blir det nytt!!!
Ut med det gamla och in med nytt.
Nu skiner solen och jag hoppas att mina blommor har klarat sig från de kalla och frostiga nätterna som varit. På morgonen när man ska till dagis och kommer ut o ser penséerna ligga som några nertrampade saker, blir man inte så glad...
Jag planterade Buskkrasse i en ampel igår och de är M-Y-C-K-E-T frostkänsliga så jag har hängt ampeln här inne istället tills jag är säker på att frosten är över. Mina andra fröer jag sådde för två veckor sen med Sommarblandning eller vad de hette, har börjat komma upp och visar nu några små, gröna blad. Roligt och spännande att se hur allt man sådde kommer växa upp...
Det är ett bord från IKEA och heter RAMSVIK och jag tycker det är sååå snyggt.
Marmorbordet vi har i tvrummet nu behövs bytas ut och då ersätter vi det med detta!!!
Vad tycks??
Idag köpte vi benskydd till Hanna.
Hon ska börja spela fotboll!!!
Hon är så ledsen för att hennes älskade gympa slutar nästa tisdag då det är UPPVISNING för de som vill komma. Det är i gympasalen vid skolan kl 17.00.
Rätt häftigt att både Eric, Elias och nu Hanna (kanske, om hon tycker det är kul) spelar fotboll...
I eftermiddag kom Sabina, Lovisa o Anton hit med Filips dregelhaklapp som vi glömt hos dom i lördags. Hanna blev glad och frågade Lovisa om de skulle hoppa studsmatta, och det gjorde dom. Vi snackade en stund och sen skulle jag visa Sabina var vi ska ha Hannas sandlåda. Då skriker Hanna som att hon blivit stucken av en geting eller nåt. Jag stod bara i strumporna, men Sabina gick dit och frågade vad som hänt.
Hanna hade ramlat ner från studsmattan och landat på staketet på nåt konstigt sätt så hon hade skrapat sig i fingret, lite på benen, och lite mer illa mellan benen och det sved jättemycket. Jag fick titta efter hur pass illa det var, och jag såg att det blödde från ett litet sår där. Känsligt ställe för henne att visa, men det är viktigt eftersom det är väldigt känsliga slemhinnor som finns där. Jag tvättade rent det med mer kallt än ljummet vatten och sen smetade jag på lite Inotyol som täcker och skyddar. När Fidde kom hem hade hon fortfarande ont, så en stund senare åkte jag in med henne till vårdcentralen på Näsby för att få det kollat om det behövdes sys. Men hon sa att jag ska hjälpa Hanna att hålla det rent, hon ska lufta så mycket hon kan under dagarna och fortsätta med Inotyolen. Blir det inte bättre får vi kolla vidare på vc här istället.
Stackars Hanna tyckte det var pinsamt att ligga där på britsen medan de kollade med ficklampa, och samtidigt var hon rädd för att de kanske skulle behöva sy - och ta en spruta på henne!!!
Men det behövdes inte.
Sen fick hon välja ett klistermärke och tog ett med en rosa flodhäst på.
Hädanefter får ingen hoppa mer förrän vi satt upp skyddsnätet!!!!!!
Nu har Filip precis somnat efter att ha ätit lite välling.
Under dagen har jag tvättat en maskin, tagit ner Hannas gamla leksaker som Filip är road av nu, satt upp en svart tavelram och äntligen fått upp vårt bröllopsfoto + 4 ljusstakar och de vita fina texterna i trä med orden "Lycka" och "Kärlek". Funderar på att byta ut vårt kort till ett där bara jag & Fidde är men det får bli sen för jag har inte gjort någon förstoring än och vet inte vilket kort jag ska ta...
Men så här blev det:
Stenen där det står "Världens Bästa Pappa" från Hanna på Fars Dag...
För en sån här ful hundvalp!!!
Hur kan man bara tycka den är söt??
För det första tycker jag den ser ut som en fd kraftigt övergödd gris som gått på diet.
För det andra tycker jag det ser för hemskt ut med allt skinn som bara är där.
För det tredje fattar jag inte varför den inte fotograferas i sin naturliga miljö hos sin mamma - tiken, ägarna måtte tro att folk tycker den är sötare när den sitter på en fäll eller nåt - som bebisar brukar göra...
(Bild hittad på Blocket)
Igår när vi kom hem från familjen Sabina & Co, var jag så trött att jag gick o la mig, medan Fidde spelade en hockeymatch först. Vi hade tagit med liggdelen till vagnen som Filip sov gott i och den fortsatte han sova i en stund till. Sen lyfte jag över honom till sin säng. Han sov till kl 06 i morse, fick välling, somnade om och vaknade 07.50 glad som en lärka och låg och jollrade i sängen!!!
Vi körde till ÖB och köpte en torkvinda så jag kan torka tvätten utomhus för det luktar såå gott då... Sen blev det en runda hos mamma o pappa som höll på att göra lite dittan o dattan. Mamma slipade en stol och pappa försökte lägga golv i köket. Vi hade med oss lite till fikat så vi stannade en stund och pratade!
Sen körde vi till syrran och kollade på deras katt Findus som fått 4 st kattbebisar varav 2 st är TVILLINGAR!!!
Syrran satt uppe hela tiden från ca 18-tiden till 00.30 när sista katten kommit ut. Hon såg att när den första kom ut, dröjde det inte länge innan nästa kom och båda två DELADE på en moderkaka, alltså är de tvillingar!!! Lite häftigt...
Jag måste bara ta chansen att vinna en resa så nu har jag skickat in det!!!
Ta Du också chansen på:
www.solresor.se/en/kampanjer/bli-resereporter/resereporter/
I morse ville Hanna cykla till dagis så det fick hon. Hon håller på att träna sig att kunna cykla utan stödhjul och det är vingligt kan jag lova, hihi. Hon ramlar m-å-n-g-a gånger och kommer ramla många gånger till innan hon väl kan cykla. När hon märker att hon har så pass hög fart att hon bara cyklar på cykelns två hjul, då blir hon så glad och ska berätta att hon KAN, och då tappar hon koncentrationen och vinglar till. Men hon är faktiskt duktig nu som vill träna så ofta som hon gör - fast hon ramlar och tycker att allting är den där dumma cykelns fel. Precis som Lotta På Bråkmakargatan...
I eftermiddags gick vi en runda (efter att vi gått fel så kom vi ut på den gatan jag trodde vi gick på först men vi hade gått en annan väg) med Sabina, Lovisa och hennes lillebror (vi väntade på dom när vi väl hade hittat rätt) för vi skulle gå till en annan lekplats som vi inte visste om. Plötsligt försvann den sköna solen och gömde sig en låååång stund bakom ett mörkt moln och då blev det genast kallare. Rätt som det var började det regna! Sen efter regnet - började det HAGLA!!! Då gick vi hem igen, eller vi gick hem till dom för vi skulle fika i deras lusthus istället. Men det blev ingen fika... Sen blev klockan 15.20 och jag kände att vi var tvungna att handla lite till ikväll. Kom på en god tanke om att vi skulle kunna ha chokladfondue med frukt till efterrätt!!!
Väl hemma började jag förbereda middagen. Fast egentligen började jag i förmiddags med att lägga en ytterfilé i marinad som jag själv gjort. Fråga inte VAD jag hade i den för det kommer jag inte ihåg, men det blev för jävla gott, hahahaha...
Vi hade marinerad ytterfilé, potatisgratäng, spenatstuvning och stekta champinjoner (jag stekte svampen i det som köttet låg i och fick god smak)
Fidde jobbade över idag med och sen handlade han lite.
När vi åt middag var klockan 19.30!!!
Jag la fram alla grejorna till fonduen och såg - att jag inte hade underdelen där värmeljuset ska vara. Vad fan ska man nu göra då?? Jag VILL ha chokladfondue idag!!!!!! Uuääääää....
Det får väl bli till att göra vattenbad och doppa frukten i den skålen istället.
Undrar om man inte ska ha lite grädde i chokladen för att få den mjuk o rinnig???
Hmm.
Vi får se... sa den blinde!
Ha en trevlig fredagskväll med massa fredagsmys i soffan!!!
Efter att Hanna varit på dagis körde vi till Rusta.
Precis när vi gått ut ur bilen - kommer syrran körandes.
Hon skulle också dit!!
Vi köpte en dörrmatta, Jane Hellen´s gröna schampo o balsam, olivtvål, Delicatobollar, en tavellist som jag ska sätta upp i sovrummet där vårt bröllopsfoto äntligen kan stå med några värmeljus och nåt annat myspysigt...
Sen körde vi till ÖoB och köpte en stoor kruka i keramik (syrran har tre såna i olika stl och har målat dom vita, men jag pallar inte måla så de får bli keramikfärg) med ett fat till.
Nästa stopp blev Solhaga - idag igen ja, men syrran hade hittat ett sånt fint Salixträd som jag också blev förälskad i så det blev ett sånt, ett flak penséer till med andra färger och en murgröna!!!
När vi kom hem började jag plantera och dona meddetsamma. Den stora krukan med trädet, penséer och murgrönan fick stå i uterummet och pryda den ena hörnan och det blev så fint... Nu börjar det bli så pass varmt där ute så att vi ska nog äta middag på kvällarna där istället för att sitta inne.
(Bilder kommer senare när jag fått mer ordning där)
Nu skulle man jobbat på ett växthus så man kunde fått tillgång till extrapriser på växter och blommor...
När jag jobbade på Hörnhem i Viby fick vi ta hem så många flak vi ville med sticklingar och andra småblommor på helgerna som hade kastats under dagarna. Mamma o pappa har nog aldrig haft en sån vacker och fantastisk blommande trädgård som de hade då...
Det var bla Isbegonior, petunior, Lobelia, Borstnejlika, Tagetes, m.m.
Man blir glad av blommor och jag kan absolut inte vara utan dom...
...att bo i hus och kunna plantera sina egna nyinköpta fröer och plantor.
Kunna känna den där speciella längtan av förväntan på hur de minismå fröerna kommer växa sig starka och spricka upp ur marken och bli till färgsprakande blommor som pryder vår rabatt som sen doftar uuunderbaaaart!!!
Hmm, det lät kanske lite överdrivet?
Men jag känner verkligen den längtan av blommorna jag planterat...
Att bo i lägenhet och plantera på balkongen funkar absolut, men att bo i hus och kunna plantera utomhus i sin egen rabatt - är en helt annan femma!
Idag åkte jag o Filip till Solhaga och köpte:
* 24 st penséer i färgerna orange och gulsvart
* 2 st superfina murgröna
* 2 st vita minipenséer i amplar
Så här vårfint ser det ut hos oss nu!!!
En sötsugen humla flög och satte sig precis framför mig när jag tog kort så den fastnade också!!!
"- Vilken trevlig fågel du har!"
"- Mmm, det är en UM-GÅS!"
Sådär ja...
Nu har Filip somnat.
Han gick omkring i sin gåstol och smågnällde så där precis som bebisar gör när de är trötta.
Alla föräldrar känner igen sitt eget barns gnäll vad det betyder.
Det är rätt coolt att veta vad en som inte kan prata, bara har sitt speciella ljud - menar!
Vi har börjat ge Filip MILD HAVREVÄLLING nu istället för tillägget som han haft sen han föddes.
Välling istället för tillägg...
Vår lille kille börjar bli stor nu!
Han blev 6 månader den 8:e april, och det är halva tiden kvar tills hans ett-årsdag!!!
Shit vad tiden går fort när man tänker efter...
FILIP:
* Är stadig när han sitter upp.
* Kan blåsa med munnen, eller nåt liknande i allafall hihi..
* Är stark i sina ben och vill hellre stå än ligga.
* Skrattar hjärtligt när man pussar honom i sidan, under armen och på benen.
* ÄLSKAR och AVGUDAR Hanna, allt hon gör skrattar han åt!!
* Är stark i nacken och har varit sen han föddes.
* Älskar sin gåstol.
* Tycker om Mango o bananpuré.
* Kan dricka ur glas.
* Sover allra helst på sidan.
* Älskar att ha sin blåa hjärtefilt när han ska sova.
* Tycker om att känna på mitt hår/ansikte när han får flaskan.
* Har blåa ögon.
* Dreglar i mängder.
* Har inte fått tänder än.
* Gillar att plaska i badbaljan.
* Tycker att tidningar är spännande att dra sönder och tugga på, särskilt nya...
Om att vara tvåbarnsmamma:
Jag som alltid sagt att "jag ska aldrig skaffa barn" har fått äta upp det många gånger.
Och det är jag glad för.
Jag har kysst många paddor innan jag väl kysste rätt groda - som tillslut blev min kung.
Jag var 29 år när jag o Fidde fick vårt första barn.
En dotter som vi döpte till HANNA.
Hon vägde 5310 g, var 56 cm lång och var den största bebis jag sett nångång!
Efter hennes förlossning vågade jag inte skaffa fler.
Hon växte upp i vår 5:a på Sommarlust och efter 4 år började vi leta hus.
Vi fastnade för ett i TOLLARP där kära syster med familj bor.
Huset blev vårt.
Hanna fick lämna sitt trygga dagis med de supersnälla fröknarna som vi saknar oerhört mycket, och börja på ett nytt istället.
Hon fick nya kompisar och fastnade först för en som heter LOVISA som är ett år äldre.
Efter ett tag fick vi veta att vi träffats innan - på Sommarlust - och bott grannar!!!!!
Sen lärde hon känna kompisen OLIVIA som är lika gammal som Hanna.
Kompisarna på dagis hade/skulle få syskon, och Hanna frågade varför inte hon hade nåt syskon.
Men då sa vi att det skulle hon få.
Jag var gravid igen!!!!
Jag har nog aldrig varit så orolig och nervös någongång som jag var under den graviditeten.
Hur skulle jag kunna älska ett barn till?
Skulle min första och största kärlek till Hanna bli mindre?
Tänk om hon blir för avundsjuk?
Så kom dagen D.
8:e oktober 2009.
Dagen då Hannas älskade lillebror FILIP föddes!!!
Sån kärlek och gemenskap det finns mellan de två nu, trodde jag aldrig att jag skulle få se.
Hur han skrattar när hon busar med honom, hur hans ögon riktigt lyser när Hanna kommer mot honom, kärleken mellan dom när de ligger intill varandra och han sträcker ut sin hand mot Hanna för att få hennes närhet...
Mina tårar rinner undertiden jag skriver detta, för det jag får uppleva nu går inte att beskriva.
Så mycket oro - för sån otroligt fin händelse!!!
Hanna är en väldigt smart och stark människa.
Nu menar jag inte stark med muskler eller så.
Jag menar "stark i sinnet".
Hon har nog fått sitt temperament av mig, kan jag tänka.
Det sägs att "Barn gör inte vad vuxna säger - utan de gör vad de vuxna gör"
HA!!!
B-u-l-l-s-h-i-t.
Hanna säger det jag säger - och säger det jag gör.
Det kan ju vara bra ibland, och ibland inte alls bra.
Hon snappar upp precis allt hon ska och allt hon inte ska.
Nu har hon äntligen lärt sig vad jag tycker: att man har LEGGINGS på höst/vinter/vår för dom är LÅNGA, och så har man TIGHTS på sommaren när det är varmt eftersom de är korta och TUNNA...
Ett av mina "ordpåhitt" som jag tycker stämmer ganska bra!!!
Jisses vad detta blev ett långt inlägg...
Filip sover ännu och jag ska ta o dricka nåt för jag börjar bli litta törrer i hållsen känner jag.
"Ett glas rött" låter så gott när någon säger att de ska ha det, men jag är absolut ingen vinmänniska och kommer aldrig att bli det heller.
Jag tycker inte om smaken på vin.
Jag hade gärna velat lära mig tycka om det, så man kunde myst med guben en lördagskväll med att ajda pillade rajjor å dricka vin, men vi får väl dricka Fanta istället... Skitgott. Not.
Men vad faan spelar det för roll egentligen när han ändå inte gillar fisk???
Igår var vi på födelsedagskalas för pappa och han fick en t-shirt och en chokladkartong.
Vad ger man nån som har ALLT???
Jag gillar inte att ge bort lotter till andra än de i min egen lilla familj, tänk om det skulle vara STORKOVAN på just en av de lotter man gett bort!!! Jag hade ångrat mig till den dag jag dör...
Jag svettades lite grann hela tiden vi var där och tyckte det var lite jobbigt för jag hade både ont i huvudet o i magen och dels för att Filip var lite febrig, snuvig och övertrött. Han är ju van att sova i sin egen säng och han har sina rutiner, så att försöka sova hos nån annan kan vara lite svårt. Ibland går det hur bra som helst och han somnar utan problem, men sen finns det det dagar det absolut inte går alls.
I natt sov Filip ganska bra. Jag var så trött igårkväll så jag gick in o la mig halv tio!!! 00.30 fick jag gå upp o ta hostmedicin. Det gör fortfarande ont i halsen när jag hostar. Det river liksom och känns precis som att man ska kräka vilken sekund som helst i såna hostattacker.
Filip fick mat vid 07 och sov vidare till halv nio. Sen gick vi tre (alla utom Fidde) upp och åt frulle. Efter en stund blev Filip trött, så jag gick in o la honom i vår säng för jag var också trött och skulle försöka sova lite till. Han hade bara blöja på sig och så hans älskade blåa hjärtefilt (Erics fd) som han alltid gosar in sig med. Vi somnade halv tio och vaknade - kl 12!!!!!
Hanna o Fidde körde till Hus & Hem-mässan som är på Yllan, och senare i eftermiddag ska de fira Sofie.
Jag går omkring här hemma nu och känner mig inte alls på topp.
Filip känner nog sig likadan. Han smakade fläskfilé med sås och potatis, men ville inte ha nåt.
Dricker gör han som tur är, och det klarar man sig bra på.
Han fick alvedon igårkväll innan han somnade och så fick han en i natt med.
Vi köpte fler på Hemköp igår till honom, men det fanns inte 60 mg, bara med 125 mg så vi får skära av lite grann på en sån.
Nu hör och luktar jag att det är dags för blöjbyte så om jag ska kunna sitta här mer lite senare så får jag ta o gå nu!!!
Hejhej...
Idag var det inte heller ett riktigt skönt väder precis, men så länge det inte regnar så kan man gå ut. Det gjorde vi tre (Fidde jobbade) och vi gick överallt och ingenstans. Vi kom till en väg som var en återvändsgata där Hanna ville åka sin sparkcykel nerför backen. Hon var så söt idag då hon kom åkandes på sin spark, klädd i fleecejacka o byxor, en vit/silvrig tyllkjol och hennes rosa fjärilsvingar!!!
Alla som såg henne stannade till och sa att de tyckte hon var så söt...
En äldre dam sa till sin son och barnbarn:
"- Nämen titta!! Det ser ut som det kommer en liten ängel där!!!"
Hanna vände sig mot mig och sa:
"- Meeen, ser hon inte att jag är en FÉ??"
Vi kom ner till slutet på återvändsgatan och var nere vid ån.
Där simmade det massor av ankor som antagligen trodde att vi hade bröd med oss, för de gick upp från vattnet och vidare mot oss. Längre bort såg Hanna ett VATTENFALL och blev helt fascinerad och ville kolla på det närmare. Men man såg inte så mycket av det för det fanns en skylt där det stod; "Obehöriga äga ej tillträde", så vi gick vidare mot sporthallen. Vattnet forsade ju där med, men inte lika högt och fort...
Hanna frågade om vi kunde gå bort och titta på Emmas grav för Eric o Elias hade satt fjädrar där till påsk. Men det fanns inte en enda. De hade nog blåst iväg, precis som nästan alla våra vi satt i trädet. Det finns bara tre ensamma stackare kvar nu. När vi kom till sporthallen, hörde jag hur det dånade och sa till Hanna att vi kunde kanske se vattenfallet där istället!!!
Hon sparkade bort och stannade till, log och sa:
" - HÄR ser man det SKITNÄRA!!!"
Hanna dansade som en älva och jag kunde inte låta bli att filma henne, skulle bara lärt mig hur man gör när man lägger in film från mobben till bloggen.
Där kan nog bli en mysig fikaplats till sommaren när man ser vattnet forsa ner och samtidigt höra ljudet av det.
Skulle nu min bloggsida se lite konstig ut några dagar, beror det på att jag omkonstruerar den lite nu....
Ha tålamod mina vänner så kan ni nog snart läsa den igen!!!
I morse fick jag en skön sovis då Fidde gick upp med barnen.
Jag var smart nog att hämta öronproppar för annars hade inte jag kunnat sova i 1½ timme utan att höra det lilla minsta knystet från Filip. Jag vaknade av att Fidde som hade gått in till mig och lagt sig i sängen för att vila undertiden Filip somnat, av att han petade mig i ryggen och frågade om jag skulle lägga över Filip i vår säng för han hade vaknat.
Klockan var runt tio och jag kunde inte sova längre så jag gick upp, bytte blöja och tog på kläder på Filip. Plötsligt ringer det på dörren och det ringde tre gånger i snabb följd så jag frågade Fidde om Hanna är ute eller om det är nån annan som ringer på dörren.
Fidde kollade ut genom fönstret - och där stod Anitha & Rune!!!
Klockan 10.15!!!!!!!
De ville bara lämna varsitt påskägg till barnen innan påsken är över, hahahaha...
Hanna fick godis och Filip en haklapp.
De stannade på en kopp kaffe och såg en stund när Hanna spelade bowling på tv:n och sen körde dom hem igen.
När det var så underbart väder igår, blev man bara helt nerdeppad idag.
Regn, regn och regn...
Vi kunde inte komma på nånting att göra.
Hanna gick ut säkert en tre fyra gånger för hon ville inte göra nåt annat.
Spela Nintendo, rita, gå ut, leka med Filip, gå ut, leka med Barbie, bla bla bla...
När klockan var lite efter ett sa Fidde:
"- Ska vi köra till IKEA?"
Jag blev heltänd på idén och tänkte kolla in alla saker jag skrivit upp på datan vad vi skulle behöva köpa där, men det blev avtändande direkt efter när han sa:
"- Eller nej... klockan är för mycket, de stänger om fyra timmar!"
Då kom jag på den smarta tanken och sa lite ironiskt:
"- Men tänk då på att då blir det ju inte så dyrt...!"
Den gubben gick inte.
Blääää.
Våra goda vänner i det "Vita Huset" tog med oss på en väldigt skön och välbehövd promenix och vi hade verkligen tur med vädret. Solen sken hela tiden och när vi var inne i skogen där björkarna stod nakna utan löv men med knoppar på väg, kände man suget komma krypandes över vad mysigt och gott det hade varit med en fikafilt och en picnick-korg fylld med godsaker... Det får vi ta en annan gång, för detta var nåt vi vill göra om!!!
Tror vi gick i två timmar och småtjejerna var såå duktiga och klagade inte en enda gång över att de var trötta i benen och inte orkade gå mer.
Innan vi gick hem, stannade vi en stund i Floraparken. Det var efterlängtat av två gungglada tjejer som skrek i högan sky när de fick så hög fart som de ville ha i Örnnästet.
Vi grillade hamburgare och hade strips till middag och vi satt ute i vår myshörna precis utanför ytterdörren där vi har en kanonhärlig plats när man väl kan sitta där. Det blir jättevarmt där och jag tror till och med att jag slumrade till i soffan ett tag. Fidde sa till mig att jag fick nog ta o äta upp glassen jag fått av Hanna, innan den smälter alldeles för mycket... Jag hade totalt glömt bort glassen och somnat istället, men den var lagom mjuk och mumsig när jag väl åt den!!!
Glassen köpte vi av Glassbilen igår och Hanna valde en paket med 20 olika glassar för 130 kronor. En av de åt jag idag och det var jordgubbsglass som låg i en kon, och längst ner fanns det 6 rosa bitar som blev till ett (äckligt) tuggummi!!!
Igår spelade jag o Fidde Super Mario Bros på tv:n - i 5 timmar!!!!!
Trodde inte vi satt såå länge, men det gjorde vi...
Med ett uppehåll på 30 minuter med undantag för SOLSIDAN som var kl 21.30.
Jag kan säga att jag drömde om Mario och Luigi ett bra tag, innan jag väl fick tankarna på nåt annat, och det var väl när Fidde lekte skattjakt på mig, hahahahaha!!!
Idag när Hanna o Olivia var ute o lekte, åkte de sparkcykel här på vår gata fram o tillbaka medan jag o Fidde fick städat i stugan. När Fidde skulle kolla var de var, kallade han på Hanna och gick ut vid garaget. Då kom de glada tillbaka och Hanna höll något i handen.
Det var en oöppnad påse med påskägg!!!
Vi frågade var hon fått den ifrån.
"- Jag o Olivia knackade på alla husen på vår gata och frågade om de hade några karameller!"
Hahahahaha, visserligen brukar ju påskkärringarna knacka dörr på Skärtorsdagen och det var ju igår - men tydligen spelade det ingen roll för grannen de fick påsen av!!!!!
Nu har jag precis satt mig ner efter att ha tvättat två maskiner tvätt, hängt upp den, plockat undan det som inte låg på sin plats och så tvättat golven. Hanna har lekt med kompisen Olivia och de har varit ute den mesta delen av dagen i det soliga men lite blåsiga vädret. Fidde är ju ledig idag (Långfredag) och då fixade han grillad korv till lunch. Lite kyligt att sitta ute men när vi var påbylsade och la på oss fleecefiltar så märkte vi inte av det kalla. Har bytt liggdelen till sittdelen på Filips vagn idag, han vill ju inte ligga ner om han inte sover. Han testade att sitta i den undertiden vi åt lunch och han gillade att sitta ordentligt nu...
I morgon förmiddag ska vi se om vi kan följa med Robban o familjen ut o gå tipspromenixen här i byn. Skönt att komma ut lite och det är nog ännu skönare om solen visar sig. Vi känner inte till byns vägar och småstigar så väldigt bra, så det är kul om man har nån med sig som kan "visa vägen", för man vill ju inte gå vilse precis. (Eller hur Rita? Hihi)...
Usch vad ful vår gräsmatta har blivit. Full med mossa och på annat ställe är det bara solbränt gammalt torrt "gräs". Man skulle gödat den med nåt superaktigt dundermedel så den blir grön och fin som den aldrig varit innan. Men med vad???
En tanke är att gå in o fråga grannen om de kan ta en titt och ge ett tips (på nåt de säljer).
Igår var det ju 1:e april då alla, eller iallafall många, brukar bli lurade på något sätt. Jag trodde att Fidde skulle hitta på nåt rackartyg under dagen men som tur var så blev det inget. Jag gjorde några ärenden i stan och träffade en kompis och vi strosade lite på torget i den sköna solen. Sen handlade jag på Kvantum, för jag skulle ändå köpa fler av de där superfantastiskt supergoda chokladäggen som Fidde köpte några stycken av i tisdags. Ville ju ha fler över påskahelgen. Men allihop hade tagit slut och när jag frågade en anställd om de hade fler på lagret, sa han:
"- Nää... dom äggen tar slut fortast under de första dagarna vi tar hem dom och vi får inte hem fler!"
Jag tycker det är skitdåligt att inte ta hem fler när de vet att de tar slut snabbast. Dom är ju sååå goda!!!
När jag hämtat Hanna som varit hos Lovisa en stund och kom hem, stod det ett blomsterpaket utanför dörren. Jag öppnade påsen och det var en fin påskbukett från Ronnie, men först trodde jag att det var ett aprilskämt för jag kunde inte förstå vad det stod för hälsning på kortet. Texten var skriven på - SPANSKA!!!!!
Nån som kan förstå detta?
"Hola!
!Esperamos que se calientey buena de lo contario, siempre puede venir aqui. Estoy de acuerdo cerveza en el hieloj.
Felice Pascuas!"
Det enda jag fattar är att det står HEJ och ÖL!!!
