I natt somnade Filip rätt sent, när jag kollade på klockan så stod den på - 01.22...
Visserligen var jag o Fidde också uppe tills dess.
Så på morgonen sov Filip gott vidare och fram tills jag fick väcka honom vid 13!
Då var det dags att amma honom.
Vilket härligt ord det är egentligen - A M M A...
Att känna sitt barn bli mätt genom att suga på ett bröst och veta att han känner sig trygg hos mig genom att höra mitt hjärta slå, bli gungad till sömns, få den närheten, värmen, och kärlek som han hade undertiden han fanns i min mage. Visst kommer man nära sitt barn genom att mata med flaska, men det finns inget som slår den riktigt verkliga närheten man får genom att amma. Jag trodde inte att det skulle kännas så här underbart...