Mitt I Livet...

Blodgrupper

Blodet delas in i fyra olika blodgrupper enligt det så kallade AB0-systemet, som bygger på skillnader i proteiner på blodkropparnas yta:

• blodgrupp A
• blodgrupp B
• blodgrupp AB
• blodgrupp 0 (noll).

I Sverige är blodgrupp A är den vanligaste och blodgrupp 0 (noll) den näst vanligaste.

Vid en blodtransfusion måste blodgivarens och mottagarens blodgrupper passa ihop.
Här kan du se vilka kombinationer av blodgivare och mottagare som är möjliga enligt AB0-systemet:

• A kan ge blod till A och AB och ta emot blod från blodgrupp A och 0.
• B kan ge blod till B och AB och ta emot blod från blodgrupp B och 0.
• AB kan bara ge blod till AB men ta emot blod från alla blodgrupper.
• 0 kan ge blod till alla blodgrupper men bara ta emot blod från sin egen blodgrupp.

Rh-systemet

En annan egenskap hos blodet är den så kallade Rh-faktorn, som finns hos cirka 85 procent av Sveriges befolkning. De kallas Rh-positiva (Rh+).
Resten av befolkningen saknar Rh-faktorn och kallas Rh-negativa (Rh-).

Enligt Rh-systemet kan den som är Rh-positiv endast ge blod till andra Rh-positiva, medan Rh-negativa kan ge blod till båda grupperna.



(Tagit ur "vårdguiden")

Vid första besöket på mödrahälsovården tas ett blodprov som visar vilken blodgrupp du tillhör. Du kan tillhöra grupp A, B, AB eller 0 (noll).

Rh-positiv eller Rh-negativ

Blodprovet visar också om ditt blod är Rh-positivt, som de flestas, eller Rh-negativt.
De uppgifterna måste finnas i din journal.
Om en gravid kvinna visar sig vara Rh-positiv behövs för det mesta inga fler kontroller.

Om den blivande mammans blod är Rh-negativt och pappans Rh-positivt kan barnet bli Rh-positivt.
Under graviditeten och vid förlossningen kan en del av fostrets Rh-positiva blod blanda sig med mammans Rh-negativa blod.

Rutinen har varit att kontrollera barnets navelsträngsblod efter förlossningen för att se om barnet är Rh-positivt. Om barnet visat sig vara Rh-positivt har mamman fått vaccin inom 48 timmar efter förlossningen för att inte bilda antikroppar mot barnets blod.

En Rh-negativ blivande mamma som inte tidigare har varit gravid har kontrollerats två gånger under graviditeten för att upptäcka om hon börjat bilda antikroppar mot fostrets blod. En Rh-negativ kvinna som varit gravid tidigare har kontrollerats tre gånger under graviditeten.

Nya rutiner

Med ny teknik är det möjligt att tidigt i graviditeten upptäcka om en Rh-negativ mamma bär på ett Rh-positivt barn. Under hösten 2009 införs därför nya rutiner. Det betyder att Rh-negativa kvinnor som bär på Rh-positiva barn inte längre behöver kontrolleras lika många gånger. Istället får den blivande mamma en spruta med vaccin kring graviditetsvecka 28-30. Detta för att förebygga att mamman ska bilda antikroppar mot barnets blod.

Antikroppar går över från dig till fostrets blodcirkulation där de angriper fostrets röda blodkroppar, som faller sönder.
Fostret kompenserar förlusten genom att öka produktionen av röda blodkroppar. När nyproduktionen inte längre kan hålla takt med förlusterna av röda blodkroppar får fostret blodbrist (anemi).

Vid svår blodbrist blir hjärtat överbelastat i sina försök att öka blodcirkulationen för att tillgodose kroppens behov av syre, framför allt hjärnan. Till slut börjar vätska ansamlas under fostrets hud, i buken, i lungsäckarna och i hjärtsäcken, och hjärtat blir ännu mer ansträngt. Om inget görs kommer fostret att dö i livmodern.

I dag är detta mycket ovanligt. Oftast kan man förlösa innan barnet tar skada. Tyvärr innebär det ofta bekymmer för föräldrarna med oro, täta kontroller och många undersökningar.