Hade varit i stan då Hanna och Anitha gått för sig
och jag strosat lugnt för mig själv.
Cykeln hade jag lämnat in kl 10 för att få nytt framdäck,
ny växelvajer och en cykelkorg fastsatt.
Kl 14.15 åkte Anitha hem och vi gick till affären för att hämta cykeln.
Den var klar och Hanna skulle få välja en ny hjälm
eftersom den andra höll på att bli för liten.
Hon fick välja mellan tre stycken.
En vit/gul med silvriga trollsländor, en rosa och en blå/röd/vitrandig.
Hon tog den rosa. 
Såklart.
    
Sen rullade han ut min "nya" cykel, men han hade glömt sätta dit en korg.
Jag sa att jag ville ha en stor och bred korg så jag kan få plats med många varor.
 Hanna satt på kassabänken och frågade:
"- Skulle han sätta fast en cykelkorg nu mamma?"

"-Ja, han ska skruva fast den i hjulet och vill dom ha min korg nu,
så får de ta hela cykeln!"
  
Det sa jag mest på skoj - men hur uppfattar en 3-åring det?
Hanna är hon tyst 3 sekunder innan hon säger:
"- Men då kan vi bara gå in här och hämta en ny!"