Mitt I Livet...

Blodflödeskoll i Lund!!!

Kategori: Nio månaders längtan

Idag var Fidde ledig hela dagen för vi skulle till Lund och kolla blodflödet i barnets navelsträng och i ett blodkärl på en millimeter i huvudet, i moderkakan och på båda sidorna av livmodern. Jag låg på sängen undertiden Ann Thuring gjorde ultraljudet. Ibland sa hon till mig att jag skulle hålla andan, för då hade hon hittat det minimala kärlet på bebisens huvud och skulle kolla hur fort blodet pulserade. Men det var inte ofta det lyckades, för hon låg inte stilla där inne i magen. (Kan kanske bero på att jag drack en mun Fanta i bilen innan vi kom fram..) Det var till och med så pass mycket action att jag kände henne snurra rundor!!!

När det var klart gjorde Ann en extra koll om hon också såg att det är en flicka, och det konstaterade hon. Sen fick vi prata med en läkare om våra frågor på det här med Titer, immunisering, orsaken till det, vad som händer m.m.m.m.....
Han sa:
* Jag fick antagligen den här immuniseringen vid blodtransfusionen jag fick på OP när Hanna fötts och moderkakan skulle tas ut. Jag fick inte fel blodgrupp för det kan man inte ta fel på, men i varje blodgrupp finns andra slags antikroppar tex KELL - antingen positiv eller negativ. Och detta testas inte om det finns Kell i det blod man får vid en transfusion.
Nu är det så bra att både jag och Fidde är KELL negativa, Filip är det och antagligen är även Hanna också det även om hon inte är testad för det, så bebisen är naturligtvis också negativ för det går inte att bli positiv om båda föräldrarna är det!!!

* Att mina värden på Titerna ökar för varje gång - är mindre viktigt. Det är mycket viktigare att göra en sån här flödesmätning där man ser på skärmen hur bebisen mår direkt, istället för på mitt blod.
Egentligen är det ganska onödigt att jag ska ta blodprover var tredje vecka eftersom jag ska till Lund varannan vecka nu istället och göra denna mätningen som är säkrare, men han sa att det är lika bra att fortsätta följa mina värden och se hur/om de fortsätter öka eller inte.

* Varje gång jag blir gravid - kommer mina Titervärden att stiga och de kan stiga hur mycket som helst utan att jag behöver oroa mig.

* Skulle det nu vara så att de ser på skärmen en gång att bebisen inte får tillräckligt med blod och syre som den behöver, så görs det en blodtransfusion genom magen på mig, direkt in genom navelsträngen efter vecka 21.

* Han tyckte inte att vi behövde oroa oss eftersom allting var bra med Filip när han föddes.

 
Nu när vi har varit i Lund så tycker inte jag att jag känner lika orolig längre, för på ett sätt så finns det den där "magiska känslan " över att vi har fått det kollat i Lund som är mycket mer inriktade och specialiserade på just såna här konstigheter som med mitt blod. 


  

Kommentarer


Kommentera inlägget här: