Hahahaha....
Jag o Filip skulle ju åka med Jossa till stan.
Hon messade att hon var på väg och vi stod klara med vagnen i hallen.
Jag hörde en bil komma utanför vår väg och gick ut.
Filip höll på att somna i vagnen och vad ser jag???
En liten sketen blå bil stanna utanför vårt.
Vad var det för nåt???
De hade en lånebil!!!
En ATUS.
En liten LÅDBIL!!!!!!
Hade jag försökt med hela min tyngd så hade nog halva vagnen fått plats i bagageluckan!!!
"- Hejdå!" sa jag till Jossa.
Vi bestämde att vi skulle bära Filip i stan så jag körde in vagnen igen.
Jag har nog aldrig känt mig så osäker i en bil som jag gjorde i denna.
Speciellt på MOTORVÄGEN!!!
Jisses alltså.
Den hördes inte l-i-t-e heller.
Motorn gick upp i varv när Jossa stod stilla och väntade på att köra iväg med ettan, och då lät det som det brukar göra när gamla åldringar inte kan parera gas och koppling till en jämn nivå. Oh my....
Jag sa till syrran att köra riktigt sakta i kurvorna så den inte tippar över, haha.
Hur kan man välja ha en sån osäker bil som FAMILJEBIL???
Jag kan förstå de äldre (typ min mormor o morfar som har en sån) som bor nära stan att de kör omkring med den. Men inte en familj med barn. Den ser ju ut som att den har blivit påkörd både framifrån och bakifrån - både en och två gånger.
Att den sen är billig är en helt annan femma.

Jaja, vi kom in till stan iallafall och vi parkerade vid HM.
Gick in en snabbis och kollade lite.
En billig runda som kostade gratis.
På Ur & Penn blev det inte gratis.
Både jag o Jossa köpte varsin blingad klocka i modell STOR!
Jossa köpte en vit (som mamma fick i MorsDag) och jag en ROSA!!!