I morse fick jag ett sms av S att hennes tös fått feber i natt och skulle stanna hemma, så de kunde inte hämta upp Hanna till dagis. Så vi knallade dit i godan ro medan Filip halvsov i vagnen. Frysgraderna märktes tydligt när vi kom ut, isen blänkte kallt och ruggigt just när man trodde att nu är våren äntligen på G.
Det var ju riktigt VARMT igår, och det har det varit ett par dagar nu, på våra promenixisar med +4 grader och en härlig sol som värmde våra frusna kroppar. Men nä-ä-då. Tydligen hade "våren" bara gett oss en påminnelse om att resten av snön möjligtvis kommer smälta bort..... så småningom, men inte riktigt än. Vi får nog allt vänta en vecka till. Eller två.

Filip var helt vaken när vi kom in på dagis så jag lyfte upp honom så han fick se hur det ser ut där hans älskade storasyster tillbringar tre ynka timmar om dagen. Nu har hon inte varit där på ett bra tag, det har varit för mycket snö och jag hade inga bra skor att gå med, det har varit maginfluensa, sportlov en vecka och så var Fidde hemma från jobbet två dagar för då fick han en mini-maginfluensa. Hon har längtat till dagis så idag blev hon nog glad när kompisarna sa "-Hej Hanna!"


På hemvägen blev Filip trött och han låg på rygg i vagnen när vi gick.
Han ville inte somna utan låg mest och gnydde. Då la jag honom på sidan - och då slocknade han!
Sen sov han så i vagnen en halvtimme efter vi kommit hem.