I morse sa Hanna att hon hade jätteont i sitt vänstra öra och jag förstod att det var öroninflammation på G. Eftersom vi ändå skulle till bvc med Filip idag så passade vi på att säga till i kassan på vc att hon antagligen hade öroninflammation och att vi skulle ha ett recept på penicillin när vi kom dit. Först fick Filip vägas o mätas o allt det där vanliga.

5 månader, 1 vecka

Vikt = 8700g
Längd = 67 cm

Så han hade ökat med 450 g och blivit 3 cm längre på en månad.


Efter det var det dags för hans vaccinationer, men idag fick han bara en sort för den andra fanns inte på lager.
Jag frågade Christina om hur pass allvarliga sjukdomarna är egentligen om barnen inte fått vaccinet.
Hon sa att tex:
* DIFTERI är en mycket svår svalgsjukdom där man kvävs sakta till döds och difteribakterierna i blodet avger ett gift som skadar flera andra organ i kroppen.
* STELKRAMP är en sjukdom som kan leda till andningsförlamning och det finns naturligt i naturen och den bakterien kan komma in i ett öppet sår.

Tur vi har vaccin!!!

Filip sa inte ett ljud när han fick sprutan.
Han hade fullt upp med att titta på mobilen med de snurrande kaninerna.
Christina sa att det var ju inte så konstigt att han var tyst, det var ju bara ren KÄRLEK i sprutan!!!


Sen skulle vi vänta i väntrummet när det var ÖPPEN MOTTAGNING.
Det var nog ett tiotal personer före oss och Hanna hade skitont och frågade när det var hennes tur.
Jag sa att alla de som satt här skulle gå in före oss, och det gillade hon inte.
Efter 45 minuter blev jag irriterad och frågade hur länge till vi skulle behöva vänta.
Hon hade ju för fan hur ont som helst och satt där inne i mitt knä o skakade av smärta.
De andra patienterna tyckte synd om henne o en av dom sa att hon kunde få gå in före henne.
Men se det gick inte för sig.
De skulle ta de som stod på tur i kön.
Hanna grät och höll för örat och frågade hela tiden när hon fick komma in till doktorn.
Andra satt där och åh-ade sig och tyckte synd om henne, sa att det är så hemskt när barn har ont...
Det lär tydligen inte alla tycka.
Speciellt inte de som sitter i receptionen!
Jag gick ut igen till henne när det gått tio minuter till o sa vad jag tyckte om deras jävla system om att "de ska ta de som står på tur". Vuxna kan uthärda en smärta på ett helt annat sätt än vad ett barn kan göra och är det då rättvist att en vuxen person som tex bara ska få halsen kollad, går före ett litet barn som har så fruktansvärt ont i sitt öra att hon skakar av smärta???
Vilket jävla påhitt.
Kan de inte visa lite empati och medkänsla när till och med andra patienter går ut och säger till att vi kan få gå före dom???
Respektlöst tycker jag.
Fy fan rent ut sagt.
  
1 timme och 15 minuter satt vi där i väntrummet innan vi ens blev inkallade.
Sen träffade vi en doktor.

Vårt samtal:
D: -Hej, hur är det med dig idag då?
H. -Jag har ont i detta örat!
D: -Jasså då får jag kolla lite om du är röd!
Jag: -Hon har öroninflammation så vi behöver ett recept på penicillin, ett på alvedon o Mollipect!
D: -Jaaa... hon är röd i detta örat, men inte i det andra, så jag skriver ut recept till er nu på en gång!

Han gick, och vi var klara på max en minut!!!!!!!!!
EN JÄKLA MINUT!!!!
ÄR DET KLOKT????

Stackars Hanna...
Och stackars alla andra barn som måste vänta så länge innan de väl kommer in.

Vi tog på oss ytterkläderna och gick till apoteket och hämtade ut allt utom alvedonen för det fanns inte den mängden som vi skulle ha, men som tur är har vi lite kvar hemma så det räcker iallafall tills i morgon.

---

Nu har Hanna precis somnat i vår säng.
Hon somnade i fåtöljen innan ikväll och sen när jag hörde att hon vaknade till gick jag in o kramade henne. Då kände jag hur varm hon var. Tempen stod på 38.1 och hon brukar ha runt 36.5 så hon hade feber som heter Duga.
Alvedonsupen svaldes utan problem, kissade och så gick hon in i vår säng och jag la mig intill och småpratade lite om hur hon kände sig och om vad jag skriver på bloggen. Jag sa att  jag skriver om vad som hände på bvc idag. Hanna sa att "om hon hade varit vuxen och sett ett barn vara ledset, så hade hon sagt att flickan kunde få gå före henne eftersom hon var ledsen. Hon tyckte de vuxna var taskiga idag som inte lät henne träffa en doktor som kunde gett henne recept på medicin så hon slapp ha ont så länge..."
Hon tänker så klokt min lilla prinsessa.


Det är nästan värt att skriva en insändare till K-bladet och skriva precis vad jag tycker o tänker, plus att vi kräver att de börjar göra som de gjorde förr - prioriterade barnen först så de slapp ha ont en längre tid!!!
På detta vis var det faktiskt bättre förr.