Efter två dagar av försök till att smälta den snabba förlossningen så har det slutat med att jag drömde i natt att jag fortfarande var gravid, låg i förlossningssängen och var i full beredskap till att börja krysta.
Men när jag låg där och barnmorskorna sa till mig att jag kunde börja krysta när jag ville, så sa jag att jag kan väl inte krysta i denna konstiga sängen, den är ju alldeles för smal och jag kan ramla ner!!!!!

Det lär ta ett tag innan de minnena blir ett "minne blott"...

I morgon ska vi till CSK för Ida ska göra PKU-test, hörselprov och kolla om de tycker det ser ut som hon gar gulsot. Men med en sån fin och rosa hud som hon har så finns det inte en chans till det så nån oro för det känner jag inte.

Nä nu ska jag lägga mig för jag är sååå trött.
Filip sover.
Hanna sover.
Ida sover.
Fidde ska sova.
Så jag säger också godnatt tills vidare...