Mitt I Livet...

Nu sitter han säkert!!!!

Kategori: Livet från hjärtat...

Igår ringde Fidde på en barnhage och frågade om vi fick köpa den för ett visst pris.
Vi ville inte ge vad de hade begärt utan fick den lite billigare.
Så i förmiddags frågade Fidde om jag kunde köra o hämta den.
Den fanns i Hörby.
Jag kollade på Hitta var de bodde och vart jag skulle köra.
Jo tjoflöjt.
Ute i bushen nånstans.
Fidde sa att det var ju bara att ringa o fråga när jag kommit en bit.
Okeeeej.
Jag körde enligt min beskrivning mot Svensköp.
En jäkla massa slingriga vägar och för mig som inte har nåt lokalsinne gick det väl sådär.
Tillslut fick jag ringa och om jag var på rätt väg.
Näää... jag hade glömt att svänga av en väg innan.
Det vara bara till att vända och köra tillbaka.
Ringde igen när jag var i en korsning och efter en stunds körande var jag rätt.
På en väg.
Jag skulle in på en annan väg som var asfalterad och det sa han precis när jag hade kört förbi den.
Det kom inga bilar på nåt håll så jag backade och skulle svänga in där han sa.
Meeeeen....
Då råkade jag backa liiiiite för långt och när jag la i ettan för att köra, stod jag stilla i en nedförsbacke ner mot ett typ dike.
Inget sånt djupt dike som finns ute vid vägarna utan detta var ca tre dm djupt.
Men ändå!!!!!
Jag kom ingenstans...
Vad faan skulle jag göra nu då?????
Batteriet på mobilen höll på att ta slut
Panik, panik, panik.
Då kom min räddning.
En bil stannade på den vägen jag skulle in på.
Killen och tjejen steg ur och frågade om jag behövde hjälp.
Vad skulle jag säga?
"- Ehh nääää jag står nedåtlutad så här och gasar satan för det är kul!"
Typ inte.
Men de var snälla nog och puttade på bilen så jag kom upp igen.
Gissa om jag tänkte på mamma just då som gett mig halsbandet med en skyddsängel på???
Jag vet ju att jag har en.
Tänk att de kom körande i samma stund som jag fastnade där....

Jag körde vidare och ringde upp killen igen och sa som det var.
Han sa att det var inte långt kvar och att han skulle komma o möta mig.
Sagt o gjort.
Haha... det var rätt roligt, för när han skulle visa var de bodde, fick han backa en bra bit för det gick inte att vända på den vägen och sen körde han in på en annan gård och körde på rätt håll.

Jaja... det slutade iallafall med att jag betalade hagen och sen körde jag hem igen.
Monterade ihop den och sen fick Filip provsitta den och den är jätteenkel att flytta för det finns hjul undertill.
Jag ammade Ida och då satt han i den och tyckte det var spännande.
Nu är han i den igen  - med leksaker som han kastar ut.
Bild kommer sen.
Hoppas den kommer funka bra nu när vi har den.
Det går inte att ha klätterapan Filip lös om jag ammar Ida, så det MÅSTE funka!!!!

Kommentarer

  • Agneta säger:

    Usch, det lät ju dramatiskt det där med diket...

    Tur att du fixade det!

    Ja då kommer han inte så långt när han sitter i hagen. Fast han kommer kanske på att han kan lägga i trean och gasa på... Du sa ju allt den hade hjul!

    Kram älskar er.

    2010-09-19 | 17:52:07
    Bloggadress: http://www.ams.bloggagratis.se
  • Maria säger:

    Vilket äventyr..Modig du e som våga köra iväg så själv..Oxå såå dåligt lokalsinne o livrädd att inte hitta el komma vilse-men när man väl utsätter sig för nåt som du gjorde idag så känns de otroligt bra när de e över..Hoppas oxå de funkar nu hemma hos er-låter som en kanonlösning..Kram

    2010-09-19 | 18:13:39
  • Jennie säger:

    Mamma, ja snacka om att jag blev nervös ett tag när jag inte kom nånstans, fy fasen...

    Jo hagen har hjul men det är en platta i botten som han står på så han kan inte gå iväg med den som tur är!!!

    Kram...



    Maria Ja modig var jag för innerst inne så kände jag inte för att köra dit själv. Det såg inte så lätt ut att hitta dit på Hitta.se...

    Men visst kändes det lite extra sen när jag väl var hemma!!!

    Kram.

    2010-09-19 | 19:32:05
    Bloggadress: http://smultronjennie.blogg.se/

Kommentera inlägget här: