Jag har alltid trott på att det finns en person, typ en vitklädd manlig lucia fast utan luciakrona och rött band i midjan, där uppe i himlen nånstans.
Den personen kallar många för GUD.
Jag kan inte säga att jag trodde på "Gud", utan det var mer att jag trodde det fanns någon som fanns där uppe som såg ner på oss och ville skydda oss mot det onda och det hemska.
Men efter den där dagen då lilla Emma dog i min systers mage, en alldeles nyfödd, frisk människa som inte ens fick uppleva en enda sekund av att se hennes mamma o pappa, så slutade jag att tro på att det någonsin funnits något där uppe.

Hade det funnits nån "Gud" så hade den personen eller om man hellre ska kalla det för ett objekt, så tror jag att Emma hade levt idag...
Då hade vi fått fira hennes 3-årsdag i juli, med presenter och tårta, glada skratt och massa kramar.
Istället får vi gå till en kyrkogård med en blombukett jag hellre hade velat ge henne och låtit henne lukta på de vackra blommorna. 
Varför ska det finnas en "Gud" om han inte ser till att sånt här aldrig händer?
En nyfödd och frisk bebis ska inte dö.
Inte utan att det finns en orsak...
Jag undrar fortfarande vad orsaken var.
Fan, det finns ingen Gud.

Jag tror på att änglar finns.
Människor som levt, men som dött och återkommit som änglar.
Vill man tro på det, tror jag att det visar sig nångång i livet på ett eller annat sätt.
Som ett ljussken som kommer från ingenstans, en pendel i en klocka som slutat fungera för längesen, eller så är det kanske till och med så att jag är kontaktbar med personer som ska bli änglar och att jag blir kontaktad på ett sätt i förväg...
Jag har ingen aning, men jag tror det iallafall.
Saker som jag upplevt i drömmar som slagit in.
Ja nåt mystiskt är det iallafall....

Skyddsänglar tror jag med på att det finns.
Att alla har en egen liten beskyddare.
Jag har sett min på bild.
Detta är "Jungfru Maria" - den heligaste och starkaste av alla skyddsänglar, som sitter i framlyktan på min högra sida i bilen. Man ser ögonen, munnen lite av näsan, hennes kåpa och att hon håller upp sin skyddande hand...
Hon räddade mig när jag o Fidde krockade med diket en julafton.