Inte utan att man längtar...
Kategori: Livet från hjärtat...
Det är snart 3 år sen jag var utomlands och det är inte utan att man längtar efter att flyga igen!!!
Visst är det en väldigt speciell känsla när man går omkring där på flygplatsen och väntar.
Väntar på att det ska komma upp på tavlan vilken gate man ska gå till...
Eller att kunna gå in i Taxfreeshopen o tråna efter alla parfymer man skulle vilja ha, fast man redan har ett tiotal där hemma, men sen må illa av alla blandade dofter som plötsligt förvandlas till en jobbig och outhärdlig stank när alla sprutat o doftat...
Kanske handla ett lagom mjukt Toblerone och en liten souvenirflaska att avnjuta medan man tittar på alla plan som lyfter och då man verkligen inser att snart så sitter man där i planet själv, på väg till ett fjärran land med ett varmare klimat och en fantastisk frukostbuffé som väntar så inbjudande och lockande varje morgon...
Att vakna och veta att det första man gör på morgonen för att slippa otäcka magbaselusker som kan fördärva en hel resa, är att ta morgonsupen, som brukar vara whiskey eller jäger och det intas innan frukost...
En blågnistrande och inbjudande pool som med en början har en ovälkommen och nerkylande effekt på blodådrorna efter den gassande solen som hettat upp kroppen till maxgränsen, men som sen bara efter tre sekunder förvandlar alla stora som små semesterfirare, till blöta och plaskande och lekande vattendjur som aldrig tycks få nog - även ifall deras händer och fötter mest påminner om skrumpna russin...
Att få känna en mjuk och sammetslen sand som sakta kläms upp mellan tårna vid varje fotsteg man tar närmare havet, och samtidigt andas in en salt doft av äkta saltvatten där både vackra snäckor och fantastiska stenar samsas om en milslång sandstrand, får det att spritta i hela kroppen...
När man sen fått tag på en solstol med ett väl så behövligt skyddande parasoll och kanske t om en skön madrass och man smort in sig med äcklig kokossolkräm som dessutom stinker flera meter, och äntligen lagt sig till rätta, är det verkligen DÅ man känner att NU blir jag BRUN...
Eller när man sitter på balkongen med en kall öl eller en drink och känner sig lite vimmelkantig, men ändå lite ungdomligt road av alla barer som spelar dunkadunkamusik i bergsprängare så innehållet i glasen nästan flödar över, och kvällsunderhållningen dansas av paljettbeklädda magdansare som mest ser ut att må illa av allt för mycket smink som av värmen runnit ner till en smetig massa och dessutom ser ut till att svida i ögonen...
Att bli inlockad av alla som vill sälja sina utomordentligt och fantastiskt billiga saker till ett "very-special-price-only-for-you!"- sätt, med deras mörka ögon som inte verkar bry sig så väldigt mycket om ifall vi går in i hans stinkade och svettiga affär - eller inte.
Sätta sig på en lika illaluktande buss kan om möjligt vara en spännande upplevelse där man sitter tätt, tätt ihop på sätena nästan i knäet på de storögda byborna, när man åker in till byns fantastiska och myllrande marknad som oftast är en eller två gånger i veckan. Det slutar oftast med att man har flera påsar med sig hem med antingen varma Björn Borgs/ Diesel/hoodtröjor och badlakan, eller också en ny väska och en stinkande plagiatparfym som dessutom ändrat färg när man kommit hem...
Så med alla dessa minnen är det inte utan att jag längtar tills nästa gång jag står där och tittar ut genom flygplatsfönstret och ser när alla planen landar och lyfter till olika destinationer...
