När barnen var hämtade från dagis o skola och vi kommit hem, frågade de om vi kunde gå upp där uppe o leka en stund.
Visst gjorde vi det.
Eller - inte jag.
Barnen busade bland soffor o dynor, åkte rutschkana på dynorna nerför soffan, hoppade på bordet ner i soffan m.m.m...
Jag låg på en av dynorna med ett sprängande ansikte och befann mig liksom i en bubbla.
Hörde och såg barnen men var ändå väck typ.
Kände att jag pallar inte denna dagen om jag inte får hjälp med barnen.
Ringde kära svärmor och sa som det var.
De ville såklart komma hit o hjälpa mig!!!!!
Efter en halvtimme kom de och tog över.
Jag tog två alvedon + en Ibumetin, sa att jag behövde vila en stund, sen gick jag in i sängen och somnade.
Sov två timmar och vaknade med att värken i käken och benet under ögat hade försvunnit.
Det kändes bara i tänderna.
Vad skönt det var att få sova de två timmarna och låta tabletterna ge effekt.
Jag är ingen pillerknaprare i vanliga fall, men dessa dagar av intensiv smärta har varit enormt grymma mot mig.
Fidde kom hem och då körde Anitha o Rune.
Jag är sååå tacksam för all hjälp jag fick idag.
Det är nästan så att jag känner mig som en ny människa igen, haha!!!