Jag vet inte om jag har en "blick" för att se människoansikten lite överallt, men jag tycker mig faktiskt kunna se det på olika ställen.
Jag har sett min skyddsängel i framlyktan på vår gamla bil när jag o Fidde krockade.
Jag ser ett ansikte i kakelplattorna på vår toalett.
Hos mamma o pappa har både jag o syster sett skrämmande ansikten i gardinskuggorna i deras gäststuga.
Och nu även i förrgår när det var fullmåne såg jag ett, t om två ansikte.
Jag vet inte om ni kan se, men i förrgår var det en otroligt klar och skarp fullmåne och jag kunde inte låta bli att fotografera den.
Jag visar bilden på månen först och förklarar vad jag ser sen.



Innan ni läser vidare om detta så berätta om ni kan se nåt!!!
Alltid spännande att läsa vad andra ser...



Jag ser iallafall ett jättetydligt ansikte i profil som kan vara en gammal dam som har en hatt med en svart tjock kant och en stor solrosliknande blomma uppe på.
Sen har hon solglasögon och har munnen lite halvt öppen.
Jag tycker mig se att hon har sitt ansikte mot ett annat lite mindre, som att hon tröstar någon.
Ett barnansikte där barnet har mörkt lockigt hår med en lock framsvept mot kinden.
Barnet ser ut att vara ledset och har också sin mun öppen, men med en gråtande min liksom...